Fiskodlingar kan bli producenter av biogas
Genom att röta fiskars avföring kan cirkulära fisk- och grönsaksodlingar, så kallade akvaponier, producera biogas som kan bidra till anläggningarnas energibehov. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Genom att röta fiskars avföring kan cirkulära fisk- och grönsaksodlingar, så kallade akvaponier, producera biogas som kan bidra till anläggningarnas energibehov. Samtidigt skapas även utmärkt gödning till växterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Kombinerade fisk- och grönsaksodlingar på land i ett cirkulärt system är på frammarsch. Dessa så kallade akvaponier utnyttjar det faktum att fiskarna producerar näringsrikt vatten som kan användas till att göda växterna i ett slutet system med hjälp av bakterier som växer naturligt i akvaponin. Systemet imiterar den gödning som sker i flodernas och sjöarnas ekosystem i naturen. Fiskarnas fasta avföring har fram till nu varit en restprodukt utan större värde. Men i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har man lyckats skapa biogas av avföringen som kan bidra till akvaponiernas energibehov. Detta redovisas i Victor Lobanovs avhandling.
Avföringen bryts ner i en syrefri miljö
– Genom att bryta ner fiskbajset i en syrefri miljö, så kallad rötning, får vi ut 70-procentig metangas som kan användas som bränsle. Det kan göra akvaponierna till en energikälla, säger Victor Lobanov, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
Studien visar också att de näringsämnen som frigörs vid rötningen av avföringen är mer lättillgängliga för växterna jämfört med syntetiska näringslösningar.
– Det finns många näringsämnen i fiskens avföring. Detta skulle också kunna tas om hand och användas i akvaponin, för att skapa en ännu hållbarare produktion av mat än idag, säger Victor Lobanov.
En annan vinst är att det produceras koldioxid när biogasen används som bränsle, vilket är nödvändigt att tillföra när växter odlas i ett trångt utrymme som till exempel ett växthus.
Pilotexperiment startar i sommar
Än så länge har rötningsprocessen bara testats i laboratoriemiljö, men i sommar startar ett pilotexperiment i en akvaponianläggning. Då får forskarna svar på hur väl metoden klarar av störningar på systemet och vad som behöver göras för att skapa en robust rötningsanläggning. Victor Lobanovs mål är att skapa moduler av rötningsanläggningen som kan kopplas på akvaponierna.
Det finns ett stort intresse från branschen och tekniken skulle kunna användas även på grisfarmer. Slammet som blir kvar efter rötningen är fortfarande väldigt näringsrikt och kan användas till traditionell gödning på åkrar. Men mängden är mycket mindre.
– I många länder är mängden gödsel som produceras vid djurhållning ett problem. Det går bara att sprida på åkrarna under vissa tider på året och det är förenat med stora kostnader att transportera bort gödseln. Genom rötningen minskar avfallsmängden och vi kan producera energi och gödning på ort och ställe, säger Victor Lobanov.
Länk till avhandlingen: Nutrient Transfer in Aquaponic Systems: Optimizing microbial processes for greater circularity and economic viability
Kontakt: Victor Lobanov, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Telefon: 0766-18 30 69, e-post: victor.lobanov@gu.se