Fler fritidshus i norra Sveriges inland än tidigare trott

Antalet fritidsboenden i norra Sveriges inland är betydligt fler än statistiken visar, avslöjar en kartläggning från Umeå universitet. Många husvagnar och lägenheter används som fritidsbostäder – vilket påverkar kommunernas skatteintäkter och planering.

Officiellt finns det cirka 612 000 fritidshus i Sverige. Men enligt en ny studie används betydligt fler boenden som fritidshus – utan att räknas med i statistiken.

– Fritidshus har historiskt sett förknippats med fristående hus och stugor, men vår forskning visar att även lägenheter, husvagnar och husbilar i stor utsträckning används som fritidsboende, säger Amrei Aubrunner, doktorand vid Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien.

Studien bygger på både myndighetsdata och egna undersökningar. Forskarna har räknat fristående hus och lägenheter utan folkbokförda invånare – ett tecken på att de används som fritidsboenden. De har också kontaktat alla 58 campingplatser i området för att räkna husvagnar och husbilar som står uppställda under längre perioder.

Med hjälp av dessa data har forskarna kunnat visa hur dessa fritidsboenden formar fritidsturismen, särskilt inne i samhällen, på skidorter och på naturnära turistmål. Studien omfattar tio kommuner i norra Sveriges inland: Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele.

Resultaten visar att det totala antalet fritidsboenden ökar med cirka 11 procent om man räknar in mobila bostäder och lägenheter. På vissa platser, till exempel Vuoggatjålme i Arjeplogs kommun, är dessa alternativa boendeformer upp till 2,5 gånger vanligare än traditionella småhus.

– Det understryker vikten av att analysera boendena utifrån deras användning snarare än deras bostadstyp. Det här är särskilt relevant i länder med fastighetsskatt, som Sverige. Många mobila boenden är registrerade som privata fordon och bidrar därför inte till kommunernas skatteintäkter, säger Amrei Aubrunner.

De studerade kommunerna har tillsammans färre än 50 000 invånare, med en befolkningstäthet på endast 0,8 invånare per kvadratkilometer. Det innebär stora utmaningar när det gäller att upprätthålla infrastruktur som vägar, skolor och vårdinrättningar, liksom att utveckla ekonomin genom att attrahera företag och skapa arbetstillfällen.

– Turismen kopplad till fritidsboenden har stor betydelse för den lokala utvecklingen. Vår studie visar att det behövs bättre underlag för politiska beslut och planering, där alla typer av fritidsboenden räknas med, säger Amrei Aubrunner.

Antal fritidshus (varav mobila bostäder och lägenheter)

Storuman: 4592 (311)
Vilhelmina: 3431 (205)
Arvidsjaur: 1872 (175)
Arjeplog: 1867 (424)
Lycksele: 1827 (123)
Sorsele: 1414 (200)
Dorotea: 1383 (143)
Norsjö: 1027 (19)
Åsele: 1016 (28)
Malå: 651 (186)

Om den vetenskapliga studien

Amrei Aubrunner, Andreas Back, Roger Marjavaara. From cabins to caravans: expanding the horizons of second-home tourism in Sweden. Journal of Policy Research in Tourism, Leisure and Events, 17 mars 2025.

Läs hela artikeln

Om Företagsforskarskolan

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena nytta för både samhället och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya högkvalitativa forskare sker. Doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla discipliner och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

Läs mer på Företagsforskarskolans hemsida

För mer information, kontakta gärna:

Amrei Aubrunner, doktorand vid Företagsforskarskolan på Umeå universitet

Telefon: 090-786 80 55

E-post: amrei.aubrunner@umu.se