Folkhögskolors musiklinjer – öppna men exkluderande

Det är sedan tidigare känt att social snedfördelning präglar folkhögskolors estetiska utbildningar. I relation till det har Julia Eckerstein, doktorand i musikpedagogik undersökt vilka normer och ideal som präglar undervisning och bedömning och hur detta påverkar vem som ges möjlighet att studera musik på folkhögskola.

Ett exempel är antagningsproven. Förutom spelprov används också bedömningsformer som är otydliga för de sökande. Särskild vikt lägger folkhögskolorna vid personliga egenskaper, vilket påverkar antagningsbesluten oavsett om utbildningen är genreinriktad, musikbranschinriktad eller har särskild folkbildningsprofil.

– Sökande bedöms ofta genom intervju eller hur de beter sig i socialt umgänge med musiklinjens övriga studerande. Det väger tungt i bedömningen, och att en sökande passar in socialt har stor betydelse för möjligheten att bli antagen, säger Julia Eckerstein.

Inverkan av dessa outtalade normer och bedömningskriterier är särskilt tydliga inom genrer som även finns på högskolenivå som klassisk musik, jazz och folkmusik. Genrernas normer styr idealbilden av både musikaliskt uttryck och musikerns sätt att bete sig på scen och i ensemble. Detta skapar en kultur där samma normer och ideal upprepas över tid.

– Det är ett möjligt sätt att förstå den sociala snedfördelningen inom folkhögskolors musiklinjer. Och sedan tidigare vet man att det framför allt är svenskfödda unga vuxna med högutbildade föräldrar som söker och blir antagna till musiklinjerna, säger Julia Eckerstein

Musiklinjernas möjligheter till förnyelse och ökad tillgänglighet
Trots dessa utmaningar finns möjligheter till förändring. Julia Eckerstein ser i sin analys att folkhögskolorna ofta har en självbild av att vara öppna och inkluderande. Denna uppfattning – att redan vara “goda” – kan dock göra det svårare att ta till sig kritik och genomföra förändringar. När skolor ser sig själva som inkluderande blir det en utmaning att ifrågasätta rådande normer och synliggöra behovet av utveckling.

Samtidigt framhåller Julia Eckerstein att lärarna hon har talat med är djupt engagerade i såväl utbildningen som de studerande och deras musikaliska utveckling.

– Min avhandling kan fungera som ett kunskapsunderlag för folkhögskolor och musiklinjer i deras eget utvecklingsarbete. Eftersom skolorna har stor självständighet och utformar sina egna kurser finns det redan idag goda möjligheter till förändring. Utbildningarna kan bli mer tillgängliga för fler individer med olika erfarenheter och livssituationer, säger Julia Eckerstein.

Fakta:

• Avhandling: Gränskontroll: Pedagogisk diskurs som villkor för deltagande vid svenska folkhögskolors musiklinjer. Läs avhandlingen hos Göteborgs universitetsbibliotek https://hdl.handle.net/2077/84855
• Avhandlingens studiemetod: 36 lärare och 39 studerande från nio folkhögskolors musiklinjer har intervjuats i fokusgrupper.
• Folkhögskolor i Sverige: Det finns 155 folkhögskolor i Sverige, varav cirka 60 erbjuder musikutbildningar. Läs mer hos Folkbildningsrådet: https://folkbildningsradet.se/folkhogskola/
• Folkhögskolans roll: Folkhögskolor är en del av den svenska folkbildningen tillsammans med studieförbunden. Folkbildningen syftar till att stärka demokrati, samhällsengagemang och kulturutövande. Läs mer hos Folkbildningsrådet: https://folkbildningsradet.se/folkhogskola/
• Musiklinjernas funktion: Musiklinjer på folkhögskolor har i flera decennier fungerat som förberedande utbildningar för högre musikutbildningar.

Kontakt:
Julia Eckerstein, e-post: julia.eckerstein@hsm.gu.se