Förbättrad övervakning kan skydda genetisk mångfald
Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. En ny studie visar att insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden i Europa är otillräckliga. Det behövs ett nytt synsätt – och där kan Sverige vara ett föredöme.
Varje levande varelse skiljer sig från andra varelser genom små skillnader i arvsmassan. Så när miljön förändras och blir ogynnsam för populationer av arter, kan denna genetiska variation göra det möjligt för dem att anpassa sig till de nya förhållandena, i stället för att dö ut eller behöva migrera till andra livsmiljöer. Gendiversitet är en av nycklarna till arters överlevnad. 2022 antog FN:s internationella konvention om biologisk mångfald (CBD) skärpta riktlinjer för skyddet av den genetiska mångfald som finns hos vilda arter.
Den globala uppvärmningen sätter redan press på många arter i Europa, särskilt de som har populationer vid klimatgränserna för sina utbredningsområden. Arters förmåga att motstå extrem värme eller torka, samt nya arter som koloniserar deras miljö, är därför avgörande för överlevnaden.
En ny studie publicerad i Nature Ecology & Evolution har undersökt övervakningen av genetisk mångfald i 38 europeiska länder med fokus på groddjur, fåglar, stora rovdjur och skogsträd.
– Generellt ligger övervakning av genetisk mångfald efter annan övervakning av biodiversitet. Nu börjar dock intresset för genetisk mångfald öka i takt med att insikterna om den centrala roll denna del av biodiversiteten spelar för klimatförändringarnas påverkan på djur- och växtbestånd. Mängden och typen av genetisk variation, det vill säga variation på DNA-nivå, kan vara avgörande för om en population kan anpassa sig till klimatförändringar eller inte, säger Linda Laikre som är medförfattare till studien och professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Sverige i framkant för övervakning av genetisk mångfald
Resultaten i studien visar att övervakningsinsatserna varierar markant mellan länder och även organismgrupper. Stora rovdjur är den grupp som har störst fokus medan ytterst få program förekommer för groddjur – en grupp som bedöms vara särskilt känslig för klimatförändringar.
– Sverige ligger i framkant vad gäller övervakning av genetisk mångfald även om de flesta arter som nu står i fokus är fiskar och havslevande organismer, vilka inte omfattats av den aktuella studien, säger Linda Laikre.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med hennes forskargrupp och forskare vid Göteborgs universitet tagit fram indikatorer för genetisk variation som de använt på lax, öring och röding – arter som alla förväntas påverkas av klimatförändringar. Även älg är kartlagt med genetiska indikatorer i samverkan med Naturvårdsverket.
I Sverige har även arbete med så kallade proxy-indikatorer som inte baseras på DNA-data utan populationsinformation från till exempel svenskt rödliste-arbete startats av Linda Laikre och Henrik Thurfjell vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU, som även han är medförfattare till studien. Inom detta arbete har genetiska indikatorer för groddjur använts.
– I Sverige har vi kommit förhållandevis långt när det gäller övervakning av genetisk variation. Vi har därför möjlighet att bidra med kunskap inom detta område till andra europeiska länder som inte kommit lika långt, säger Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien har forskarna, ledda av Peter B. Pearman vid University of the Basque Country, också utvecklat ett verktyg för att identifiera geografiska områden där genetisk övervakning bör prioriteras. De europeiska programmen bör anpassas så att de omfattar hela miljögradienter och alla känsliga regioner med stor biologisk mångfald.
Artikel i Nature Ecology & Evolution: Monitoring of species’ genetic diversity in Europe varies greatly and overlooks potential climate change impacts DOI: https://doi.org/10.1038/s41559-023-02260-0
Artikel från november 2023 och som rör genetisk övervakning i Sverige med nya indikatorer : New indicators for monitoring genetic diversity applied to alpine brown trout populations using whole genome sequence data
Kontakt:
Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet
epost: linda.laikre@popgen.su.se
tfn: 0705254574
Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
epost: henrik.thurfjell@slu.se
tfn: 0730402221
Peter B. Pearman, professor vid University of the Basque Country
epost: peter.b.pearman@gmail.com