Fördubbling av orosanmälningar om familjevåld på fem år

I den nya studien granskandes registerdata från Gävle kommun för åren 2018–2022. Syftet var att beskriva och analysera orosanmälningar om barn som bevittnar våld i familjen och kartlägga förändringar i antalet anmälningar över tid, vem som anmäler och vilka insatser som är vanligast.

Myndigheter och privatpersoner kan göra en orosanmälan till kommunernas socialtjänst om det finns en misstanke att ett barn upplever eller bevittnar våld. År 2021 införde Sverige ny lagstiftning som betraktar barn som brottsoffer, inte bara när de utsätts för våld, utan också när de bevittnar våld i familjen, så kallat barnfridsbrott.

Studien, som finansierades av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, visar att det redan år 2020, före införandet av den nya lagstiftningen, skedde en markant ökning av antalet orosanmälningar om familjevåld. År 2018 gjordes 285 orosanmälningar i Gävle kommun, 2020 hade antalet ökat till 652, och 2022 gjordes 697 anmälningar.

– Den nya lagen öppnar för ökad vaksamhet kring när saker inte står rätt till inom familjer. Men vad vi kunde se så finns det inget direkt samband mellan att lagen trädde i kraft och ökningen av orosanmälningar, eftersom anmälningarna ökade kraftigt i antal redan 2020, säger Sven Trygged.

Eftersom studien gjorts med avidentifierad registerdata så kan forskarna (Sven Trygged, Tove Bylund Grenklo, Anneli Marttila och Niklas Halin) bara spekulera i förklaringen till ökningen, men en bidragande orsak tros vara att barnkonventionen gäller som svensk lag sedan 2020, menar Sven Trygged.

– En annan förklaring kan vara pandemin. Jag kan tänka mig att det helt enkelt blev fler konflikter när många tvingades vara hemma, kanske med försämrad ekonomi, med ökad risk att man går varandra på nerverna inom familjen. Eftersom ökningen var så stor tror jag inte att den kommer bara av större medvetenhet, utan att våld faktiskt blev vanligare i hemmen under den här perioden, säger Sven Trygged.

Forskarna har skickat en ansökan om finansiering till en uppföljande studie med mål att intervjua socialtjänstens personal, för att ta reda på mer om bakgrunden till siffrorna och vetenskapligt undersöka orsaken till ökningen av orosanmälningar närmare. 

Länk till studien

Fakta: Orosanmälan

En orosanmälan görs till Socialtjänsten när det finns misstankar om att ett barn far illa, till exempel genom att uppleva eller bevittna våld, vanvård eller missbruk i hemmet. Anmälningar kan göras både av privatpersoner och myndigheter som skola, polis eller sjukvårdspersonal. Privatpersoner har möjlighet att vara anonyma, men myndigheter och personer med anmälningsplikt måste alltid uppge sin identitet.När en orosanmälan inkommer bedömer Socialtjänsten om det finns skäl att inleda en utredning. Om det behövs, genomförs en utredning för att kartlägga barnets situation och avgöra vilka åtgärder som kan behövas för att skydda och stötta barnet. De vanligaste orsakerna till orosanmälningar är våld i hemmet, missbruk, psykisk ohälsa hos föräldrar eller bristande omsorg.De flesta orosanmälningar görs av Socialtjänsten och polisen, och av dessa leder vissa till utredningar. I de flesta fall bor barnen kvar hos sina familjer och får stöd i form av rådgivning från Socialtjänsten.

Källa: Socialstyrelsen och Barnombudsmannen.

Fakta: Stiftelsen Allmänna Barnhuset

En svensk organisation som arbetar för att främja barns rättigheter och förbättra barns levnadsvillkor, särskilt för utsatta barn. Organisationen grundades 1633 och har en lång historia av socialt arbete till stöd för barn i svåra livssituationer. Idag bedriver stiftelsen forskning, kunskapsspridning och opinionsbildning med fokus på barns rätt till trygghet och skydd.

Kontakt

Sven Trygged, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-734 14 61
E-post: Sven.Trygged@hig.se

Anders Munck, pressansvarig vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-794 65 23
E-post: anders.munck@hig.se