Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik 

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen. 

Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Göteborgs universitet, är en av författarna bakom den vetenskapliga analysen, publicerad i tidskriften The BMJ. Bakom publiceringen står även forskare vid University of Sydney och University of Queensland i Australien.  

– Det är provocerande att kvinnors hälsa kapas av kommersiella intressen på det här sättet. Budskap om kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar används för att sälja ovetenskapliga test och behandlingar med risk för skada, och utan att informera kvinnor om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson. 

Falsk känsla av kontroll 

I sin analys lyfter forskarna två aktuella exempel som visar hur feministiska beskrivningar används för att marknadsföra behandlingar med tveksam evidens för kvinnor.  

Det första exemplet gäller kvinnors fertilitet, där det finns ett blodtest för så kallat anti-müllerskt hormon som kan kopplas till hur många ägg som finns i kvinnans äggstockar. Det saknas dock vetenskapligt stöd att detta kan förutse en kvinnas chanser att bli gravid. 

Ändå säljs testet till kvinnor i allmänhet av fertilitetskliniker och företag på nätet med reklamfraser som ”Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet.” 

Det andra exemplet gäller brösttäthet, något som kan bedömas på mammografi, men där de undersökta kvinnorna vanligtvis inte får sådan information. Röster höjs för att kvinnor har rätt att få veta om de har täta bröst, eftersom det är en av flera riskfaktorer för bröstcancer.   

Brooke Nickel, forskare vid University of Sydney, är analysens sistaförfattare: 

– Att få veta att man har täta bröst kan öka kvinnors ångest och orsaka förvirring. Ofta leder det till att man söker ytterligare screening och andra tester. Men mätning av brösttäthet är opålitlig. Bevisen för att det leder till nytta att utföra flera tester för kvinnor med täta bröst är långt ifrån robusta, säger hon. 

Onödigt för många 

En del kvinnor kan ha nytta av de tillgängliga undersökningsmetoderna, testerna och behandlingarna. Men när förespråkare och företag driver på når de medicinska insatserna en mycket större grupp kvinnor, där många sannolikt inte kommer att dra någon nytta av insatsen. 

Förstaförfattare är forskaren Tessa Copp vid University of Sydney i Australien: 

– Detta marknadsföringsbeteende riskerar att skada kvinnor. Det kan leda till att fler personer med tillstånd som egentligen inte är av medicinsk natur ändå söker medicinsk behandling. Denna ökade medikalisering bidrar till både överdiagnostik och överbehandling, säger Tessa Copp.  

– Kvinnors hälsa har historiskt sett varit underprioriterad. Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser. Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte, säger Minna Johansson. 

Analys: Marketing empowerment: how corporations co-opt feminist narratives to promote non-evidence based health interventions, https://doi.org/10.1136/bmj-2023-076710

Tidskriftens kommentar: Commercial co-opting of feminist health narratives, ”Good for business but bad for women”, https://doi.org/10.1136/bmj.q314

Kontakt: Minna Johansson, adjungerad universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0733 10 61 70, e-post minna.johansson@vgregion.se

Bild: Minna Johansson (foto: Fredrik Johansson)