Forskare belastningstestar malmbanans broar

Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg med persontåg, godståg och malmtåg. Här transporteras malm från gruvorterna Malmberget, Svappavaara och Kiruna till hamnarna i Narvik och Luleå och vidare ut i Europa. Nu finns planer på att bland annat öka tillåtna axeltrycket för tågen längs den 50 mil långa Malmbanan för att kunna lasta mer i vagnarna. Luleå tekniska universitet utför därför ett för Sverige unikt provningsprogram på en fullskalig trågbro i universitetets laboratorium i samarbete med Trafikverket.

– Den här bron är en fantastisk och unik möjlighet att pröva järnvägsbroar på, då det inte finns någon liknande testanläggning i Sverige. Vi kommer att få bättre kunskap om hur broar kan belastas och hur länge de håller, så vi kan planera in rätt underhållsåtgärder i god tid, säger Lars-Olof Andersson, sektionschef för underhåll byggnadsverk på Trafikverket.

I det unika forskningsprojektet i Sverige som nu inleds i Luleå tekniska universitets största laboratorium, utförs avancerade belastningstester på en fullskalig trågbro i ungefär tre månader framåt. Olika övervakningssensorer har monterats på strategiska punkter på tågbron som gör det möjligt att spåra och analysera olika parametrar som krafter, töjningar och förskjutningar. Experimenten kommer att utsätta bron för statiska och dynamiska belastningar med olika axellastnivåer. Lasterna är representativa för den trafik som passerat Malmbanan under de senaste 50 åren. Resultaten ska användas för att kalibrera analytiska och numeriska modeller samt avancerade datormodeller med vilka kapaciteten och livslängden för befintliga broar på Malmbanans kan prognosticeras. Testerna ska säkerställa att Malmbanans broar klarar planerna på ökade laster.

– Våra primära mål är att minska osäkerheter om det konstruktiva beteendet, identifiera kritiska sektioner och bestämma slutlig bärförmåga hos trågbroarna. Dessutom strävar vi efter att få en ökad förståelse för hur belastningen överförs från järnvägssliprarna genom ballasten och in i själva brokonstruktionen, säger Gabriel Sas, professor tillika ämnesföreträdare i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.

För två år sedan inledde Luleå tekniska universitet en omfattande utvärdering av broarnas tillstånd på Malmbanan i samarbete med Trafikverket och LKAB, med inriktning den specifika brotypen som är representativ för Malmbanan, en så kallad trågbro. Brotypen utgör cirka 50 procent av broarna på Malmbanan och är ungefär 60 i antal.

– Projektet kan spara såväl pengar som koldioxidutsläpp och miljö. Genom att säkrare kunna bestämma och troligtvis ytterligare öka lastkapaciteten på Malmbanan, kan broarna behållas under längre tid och kanske förstärkas i stället för att bytas ut mot nya, säger Gabriel Sas.

Kontakt: Gabriel Sas, professor vid Luleå tekniska universitet, gabriel.sas@ltu.se, tel. 0703916552
Lars-Olof Andersson, sektionschef för underhåll byggnadsverk på Trafikverket, lars-olof.andersson@trafikverket.se, tel. 010-123 82 22

För pressfrågor, Linda Nilsson, kommunikatör vid Luleå tekniska universitet, 0920-49 35 02 , linda.1.nilsson@ltu.se