Forskare från Högskolan utvecklar arbetsmetod kring mobila trygghetslarm
Mobila trygghetslarm har visat sig vara ett bra alternativ till digitala trygghetslarm. Trots stora fördelar är användningen av mobila trygghetslarm begränsad i kommunerna. Nu startar ett samverkansprojekt där forskare vid Högskolan i Skövde ska utveckla en evidensbaserad arbetsmetod för införande och användning av GPS-larm inom kommunal hälso- och sjukvård.
Mobila trygghetslarm har visat sig vara ett bra alternativ till digitala trygghetslarm. Trots stora fördelar är användningen av mobila trygghetslarm begränsad i kommunerna. Nu startar ett samverkansprojekt där forskare vid Högskolan i Skövde ska utveckla en evidensbaserad arbetsmetod för införande och användning av GPS-larm inom kommunal hälso- och sjukvård.
Ungefär 300 000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige, och allra ensammast är de äldre. Idag görs många insatser för att förebygga och minska ensamhet hos äldre. En sådan insats är erbjudandet av digitala trygghetslarm. Ett stort problem med digitala trygghetslarm är att de ökar risken för isolering då de enbart fungerar i hemmet och några meter utanför bostaden. Ett alternativ till denna typ av larm är mobila trygghetslarm även kallade GPS-larm.
– Med ett GPS-larm kan den enskilde röra sig utanför det egna hemmet och larma om hen ramlar eller inte hittar hem igen. På så sätt ger GPS-larm en mer aktiv tillvaro med större mått av säkerhet och trygghet för den enskilde, berättar Catharina Gillsjö, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.
Trots stora fördelar med GPS-larm på äldre personer är tyvärr användningen av denna teknik mycket begränsad. Anledningen är att kommuner saknar en genomtänkt organisation och rutiner för användningen av GPS-larm där de på ett tryggt och säkert sätt hanterar ett larm och hämtar hem den som larmat.
– Syftet med projektet är att utveckla en evidensbaserad arbetsmetod för införande och användning av GPS-larm inom kommunal hälso- och sjukvård. Vi hoppas att arbetsmetoden kommer vägleda kommuner i arbetet med att säkerställa att alla delar i larmkedjan fungerar och samverkar. En sådan arbetsmetod kommer att leda till att många fler äldre och andra personer som är i behov av ett trygghetslarm kan erbjudas larmsfunktionalitet som fungerar utanför hemmet, fortsätter Catharina Gillsjö.
Projektet bedrivs inom samverkansarenan Skaraborgs hälsoteknikcentrum och är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Informationsteknologi och Digital health research (DHEAR)på Högskolan i Skövde.
Kontakt
Catharina Gillsjö
Biträdande professor i omvårdnad
catharina.gillsjo@his.se, 0500-448458
Hanife Rexhepi
Lektor i informationsteknologi
hanife.rexhepi@his.se 0500-448356