Forskare vid Högskolan i Halmstad tar upp kampen mot invasiva främmande arter
Tina D’Hertefeldt, universitetslektor i naturvårdsbiologi vid Högskolan i Halmstad, utvecklar innovativa metoder för att bekämpa arter som hotar Sveriges ekosystem.
– Invasiva främmande arter är ett av de fem största hoten mot biologisk mångfald, säger Tina D’Hertefeldt.
Invasiva främmande arter är ett växande problem i svenska skogar, vattendrag, sanddyner och vägkanter. Det handlar om arter som egentligen inte hör hemma i vår miljö, men som har förts hit med människans hjälp.
– Det kan vara omedvetet, som när marina organismer råkar komma med i barlastvatten på stora fartyg. I många fall har vi människor också medvetet flyttat växter eller djur från en kontinent till en annan, säger Tina D’Hertefeldt.
Tränger bort annan växtlighet
Invasiva främmande arter kan ta över och tränga bort annan växtlighet, vilket ställer till det i ekosystemet och medför konsekvenser för den biologiska mångfalden. Många invasiva främmande arter påverkar även människan negativt. Jättelokan kan ge brännblåsor, vattenhyacint hindrar båttrafiken i kanaler i Asien och badare skär upp fötterna på stillahavsostron på den svenska västkusten.
Ett högaktuellt exempel på en invasiv främmande art som härjar i Sverige är parkslide.
– I dag är parkslide en av de oönskade växter som är svårast att få bort. Det påverkar till exempel Trafikverket som har svårt att planera för byggnation av busshållplatser och viltstängsel där det växer parkslide, säger Tina D’Hertefeldt.
Alternativa bekämpningssätt
Tina D’Hertefeldt säger att det i nuläget mest effektiva sättet att bekämpa parkslide är genom anpassad besprutning med bekämpningsmedlet glyfosat. Men då glyfosat kan vara skadligt för exempelvis djur i åar och bäckar försöker hon, tillsammans med andra forskare, att ta reda på om det går att utveckla alternativa bekämpningssätt.
– Vi testar olika metoder av uppvärmning. Då värmer vi marken ner till flera meters djup. Det finns också metoder för att ångbehandla uppgrävd jord med parkslide i. Vi har sett att uppvärmning till 80 grader under en längre tid leder till att parkslide dör, berättar Tina D’Hertefeldt och tillägger:
– Genom att bekämpa invasiva främmande arter bidrar vi till mer biologisk mångfald. Det behövs för att dämpa framtida klimatförändringar och för att ha en fungerande infrastruktur i samhället.
Kontaktpersoner:
Tina D’Hertefeldt
Universitetslektor i naturvårdsbiologi
073-659 22 86
tina.dhertefeldt@hh.se
Lovisa Essunger
Kommunikatör
070-634 09 53
lovisa.essunger@hh.se
