Forskning visar att interreligiösa forum fungerar bra vid kriser
Örebro kommun var först ut 2007 med att inrätta ett interreligiöst råd. Idag finns liknande forum i många kommuner runt om i Sverige. Och fler är på gång.
– Dessa forum har visat sig särskilt användbara i krislägen när aktörer i samhället snabbt behöver nå varandra, exempelvis i samband med koranbränningarna, säger Ann-Catrin Kristianssen, forskare i statskunskap.
Ann-Catrin Kristianssen är klar med en kartläggning av kommunala interreligiösa forum, ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Hon har bland annat intervjuat ett 30-tal politiker, tjänstepersoner och företrädare för trossamfund.
En av de intervjuade politikerna konstaterar att det inte går att bortse från religionen i samhället och ser interreligiösa forum som ett sätt att gemensamt få en ”positiv, fredlig och förstående samhällsutveckling”.
Studien visar att interreligiösa forum är särskilt betydelsefulla i kriser, som till exempel under covid 19-pandemin, flyktingkrisen, IS-rekryteringarna, skjutningar och bränningar av Koranen. En intervjuad kommunal företrädare säger i studien att orsaken till att just den kommunen slapp upplopp kunde knytas till deras interreligiösa nätverk.
Ann-Catrin Kristianssen listar en rad fördelar för kommuner med att ha en mötesplats för olika trossamfund:
– De hjälper till att öka förståelsen mellan grupper i samhället och är en kanal för att nå ut med viktig samhällsinformation. Inte minst ökar de också förståelse hos kommunala företrädare för religionens roll i ett sekulärt samhälle, säger hon.
Men det finns också fallgropar konstaterar hon, bland annat att vissa samfund inte är inbjudna att delta. Misstänksamhet mellan olika samfund kan också leda till att vissa inte vill vara med.
– Det finns också en risk att kommunala företrädare använder möten enbart som informationskanal i stället för dialog och att de i värsta fall tappar relevans för samfunden, säger Ann-Catrin Kristianssen.
I många av samfunden är medlemmarna ofta födda utrikes och kan bära med sig en misstänksamhet mot myndigheter.
– Flera av dem jag har intervjuat vittnar om att dessa forum kan ha en viktig roll som brobyggare mellan medborgare och myndigheter, till exempel med information om socialtjänstens roll i omhändertagande av barn, säger Ann-Catrin Kristianssen.
Hon ser sin studie som en del i en ökad förståelse för potentialen som finns i mötet mellan trossamfund och offentlig verksamhet.
– Jag har främst studerat målen för kommunerna. Nästa steg är att undersöka vad de interreligiösa råden betyder för de olika samfunden.
Studien visar också att det finns en uppfattning om att samfund som representerar majoritetssamhället har en särställning som kan påverka samtalen. Det kan vara både positivt och fungera som en lots. Men också negativt, med en ojämn maktbalans som följd.
– Det finns också en inbyggd utmaning i att det svenska samhället skiljer mellan den sekulära offentligheten i kommuner och stat – och religionen som är en privatsak. Där kan forumen spela en viktig roll som brobyggare, säger Ann-Catrin Kristianssen.
Hennes slutsats utifrån studien är att möjligheterna med interreligiösa forum bygger på kunskap om vilken roll religionen spelar i samhället. Det handlar om religionsfrihet och samfundens roll som samhällsaktörer.
– Sammantaget visar studiens resultat på vilken positiv roll dessas forum kan spela för en bredare diskussion om samhället i frågor som krishantering, integration, religionsfrihet och mänskliga rättigheter, säger Ann-Catrin Kristianssen.
Senare i år kommer Ann-Catrin Kristianssen med fler resultat utifrån de intervjuer hon gjort. Hon har också specialstuderat det interreligiösa rådet i Örebro.
Kontakt: Ann-Catrin Kristianssen, ann-catrin.kristianssen@oru.se, 073-916 59 14
Bild på Ann-Catrin Kristianssen
