Den kroppsliga utvecklingen för flickor i tonåren är annorlunda än för pojkar. Det är något som påverkar inte minst flickor som idrottar.
– Under tonåren får de flesta pojkar mera muskler och blir snabbare, starkare och presterar bättre. För flickor är det ofta precis tvärtom. De kan under vissa perioder bli långsammare då utvecklingen under puberteten för med sig ökad fettvävnad, säger Anna Melin som är docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Flickor möter därför andra biologiska, psykologiska och sociala utmaningar än vad pojkar gör. Tränar man dessutom en idrott eller i en klubb med stort fokus på vikt och prestation, blir risken större att man kan fara illa.
– Bland tonårsflickor ökar tyvärr förekomsten av psykisk ohälsa. Den psykosociala stress som en ohälsosam idrottsmiljö medför kan öka risken för depression, ångest och ätstörningar. De vuxna i flickornas närhet behöver ha kunskap om hur man kan stötta i den här övergångsfasen från flicka till kvinna.
Hjälp till flickor, tränare och föräldrar
I ett nytt projekt, Flickor är inte små pojkar, ska Anna Melin och hennes forskarkollegor därför utveckla 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare.
– Flickor tränas ofta utifrån samma principer som pojkar, eftersom många tränare inte har tillräcklig kunskap om vad deras fysiska, sociala och psykologiska utmaningar för med sig idrottsligt. Utöver att främja välmående hos flickorna, ska projektet även öka kunskapen hos tränare och föräldrar om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de idrottar.
Att träna regelbundet är viktigt för hälsa och välmående på både kort och lång sikt. Därför, menar Anna Melin, behöver vi bli bättre på att låta flickor träna utifrån deras fysiska premisser under puberteten.
– Om man börjar må psykiskt dåligt kan idrotten och dess sociala sammanhang vara extra viktigt. Där får flickorna en chans att träffa kompisar i en trygg miljö. Dessutom kan träningen i sig förbättra den psykiska hälsan. Därför är ett långsiktigt mål att projektet kan bidra till att hålla kvar flickorna inom idrotten så länge som möjligt.
Viktigt att paketera rätt
Filmerna är tänkta att vara 8–10 minuter långa och det blir viktigt att paketera budskapen på ett visuellt och tilltalande sätt. För att förstå vad som kan gå hem i målgruppen kommer forskarna att involvera flickorna i utvecklingen av filmerna, i form av en referensgrupp med flickor i olika åldrar och idrotter.
Projektet har fått stöd av Familjen Kamprads stiftelse med 5 miljoner kronor och genomförs i samarbete med RF-SISU Småland och RF-SISU Skåne. Dessa två samarbetspartner är viktiga för forskarna, eftersom båda arbetar med tränarutbildningar och kurser samt spridning av information till både föräldrar och aktiva i förbunden och i klubbarna.
En annan samarbetspartner är Universitetet i Agder i Norge, som Anna Melin sedan länge har ett nära samarbete med inom forskning.
– De ska bland annat utveckla en tränarutbildning som är fokuserad enbart på att träna kvinnor. Förhoppningsvis kan detta få ringar på vattnet i många, många led när vi nu lyfter den här viktiga frågan, avslutar Anna Melin.
