Förskolor firar högtider utan att förklara varför

I stort sett alla förskolor i Sverige ägnar mycket tid åt att uppmärksamma traditioner som jul och påsk, men väldigt få förklarar varför högtiderna firas. Till stor del beror det på okunskap om religion och osäkerhet om vad som är tillåtet när religion tas upp i förskolan. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

– Med tanke på att man håller på hela december och firar jul är det problematiskt. Berättelserna om religioner är ju inte farliga att berätta. Kunskapen om religioner behövs också för att förstå var barnen och föräldrarna kommer ifrån för sammanhang. Därför borde religionsvetenskap ingå i förskollärarutbildningen, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, som själv har en bakgrund som religionslärare.

Enligt läroplanen ska förskolan ”överföra och utveckla ett kulturarv från en generation till nästa”. Det står dock ingenting om hur man ska hantera religioner eller om det är en del av kulturarvet, endast att man inte får bli diskriminerad utifrån sin religion.

Oro för att berätta varför högtider firas
Forskningsprojektet inleddes 2015 med en enkät till förskollärare, som resulterade i 1167 svar från drygt 460 olika förskolor. Därefter följde Eva Reimers och hennes forskarkollegor två förskolor under ett år i samband med olika högtider och traditioner. I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen var för svår för barnen med Jesus som dör på korset.

– Samtidigt lekte tre av barnen Jesu död och uppståndelse i ett rum intill. De hade hört denna berättelse någon annanstans och det var ju inga problem för barnen.

När det gäller nya traditioner i Sverige, som Eid som firas när Ramadan avslutas, så uppmärksammas de främst i förskolor i områden där det finns många barn från andra länder och med annan kulturell bakgrund än den svenska. Generellt finns det ingen oro bland personalen för att hålla på med jul och påsk, men de känner en oro för att berätta varför högtiderna firas.

– När det gäller Eid upplever en del oro både för att uppmärksamma högtiden och ännu mer för att berätta om bakgrunden eftersom de tänker att det inte är förenligt med att verksamheten ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte ska förekomma inslag som förutsätter eller avser att påverka i riktning mot religiösa övertygelser.

Förskolan kan skapa tillhörighet
Forskargruppens studie visar att de kristna traditionerna inte förmedlas som religiösa utan som svenska traditioner, medan till exempel Eid, ses som väldigt religiöst och muslimskt, trots att det kanske för merparten av barnen och deras familjer är ungefär lika sekulariserat som julen är för många i Sverige. På samma sätt kan föräldrar som tillhör en annan religion än den kristet lutherska uppfattar vissa aktiviteter som förskollärarna inte ser som religiösa, som väldigt religiösa.

– Lucia är ett exempel, som kan uppfattas som en kristen högtid, trots att det inte ens har en speciellt religiös bakgrund. I vissa förskolor löser man det genom att kalla det för ljusfest och då går det bra.

Enklare införa sekulära traditioner
Förutom de kristna högtiderna jul och påsk uppmärksammar många förskolor också Alla hjärtans dag och Halloween. Alla hjärtans dag knyts ofta an till värdegrundsarbetet, att man ska vara snäll mot varandra och att man kan älska på många sätt. I förskolan där forskarna filmade pratade man till exempel om samkönade relationer.

– Det verkar vara enklare för förskolorna att jobba med icke religiösa traditioner som Halloween, Alla hjärtans dag och inte minst Rocka sockarna där barnen sätter på sig omaka sockar för att uppmärksamma funktionsvariationer.

Eva Reimers hoppas att gruppens forskning ska hjälpa förskollärarna att bli mer uppmärksamma på vad de gör och att de inte ska vara så rädda för att prata om religion.

– I grunden handlar det om vilket kulturarv vi vill föra över till och skapa med barnen.
Det rimliga vore att det är ett kulturarv om ett mångkulturellt Sverige där barnen får förståelse för att vi lever med olika traditioner och olika sätt att vara och att man kan fira på olika sätt.

Titel: Everyday nationalism in Swedish preschools: something old, something new and something borrowed

Kontakt: Eva Reimers, telefon: 073-4170155, e-post: eva.reimers@gu.se