Försvarets luftprover avslöjar klimatförändringar
Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat.
När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att registrera radioaktivt nedfall från kärnvapentester var det knappast någon som tänkte på mossor. Men på de glasfiberfilter där proverna sparades fastnade något helt annat än radioaktivitet – nämligen dna från pollen, sporer och andra biologiska partiklar. Något som upptäcktes av forskaren Per Stenberg på Umeå universitet.
– Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg, växtforskare vid Lunds universitet.
Forskarna har studerat hur spridningsperioden för luftburna mossporer förändrats under 35 år, för 16 olika mossarter och grupper. Resultatet visar att mossornas sporspridning i genomsnitt startar fyra veckor tidigare och kulminerar sex veckor tidigare än 1990.
– Det är en stor skillnad, särskilt med tanke på att sommaren är kort i norr, säger Nils Cronberg.
Varmare höstar gör att mossornas sporkapslar hinner utvecklas längre innan vintern sätter in – en biologisk kickstart som gör att sporerna frigörs tidigare på våren. Men det kanske mest överraskande är att det inte är vårens väder som styr tidpunkten för sporspridningen.
– Vi hade förväntat oss att det var tiden för snösmältningen eller lufttemperaturen under samma år som skulle vara avgörande, men det visade sig vara klimatförhållandena under föregående år som vägde tyngst, säger Fia Bengtsson, tidigare växtforskare vid Lunds universitet, numera vid Norwegian Institute for Nature Research.
Förutom att visa hur snabbt klimatförändringarna påverkar ekosystemen öppnar studien dörren till en helt ny metod för att förstå biologiska förändringar över tid. Samma typ av dna-analyser kan också göras för andra växt- och djurgrupper. Eftersom insamlingspunkter finns över hela Sverige kan forskarna följa utvecklingen bakåt i tid genom decennierna – från norr till söder.
– Vi förutser att våra resultat och kunskap om hur naturen har förändrats från 1970-talet och framåt kommer att bli en del av den internationella klimatpanelens (IPCC:s) nästkommande rapport om dokumenterade effekter av klimatförändringar, säger Nils Cronberg.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ecology. ”Rapid shifts in bryophyte phenology revealed by airborne eDNA”
Fakta
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet (Nils Cronberg, Fia Bengtsson – numera NINA, Trondheim, Norge – och Johan Ekroos – numera Helsingfors universitet, Finland) och ett team vid Umeå universitet lett av Per Stenberg som genomförde de molekylära analyserna. Projektet finansierades av ett anslag från det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate).
För mer information, kontakta:
Nils Cronberg, forskare
Biologiska institutionen
+46 070 369 10 63
Presskontakt
anders.ortegren@biol.lu.se
046 222 92 22