Fossil avslöjar uråldrig jättehaj i Australien

Redan för 115 miljoner år sedan simmade en gigantisk släkting till dagens vithaj i haven utanför norra Australien. Nya fossilfynd ger forskarna fördjupad kunskap om hajarnas evolutionära historia och visar att de tidigt intog rollen som havens toppredatorer. Studien, som publicerats i Communications Biology, presenterar dessutom en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.

Hajar är bland havens mest ikoniska rovdjur och deras ursprung kan spåras nästan 450 miljoner år tillbaka i tiden. De moderna hajarna uppträdde dock långt senare, under dinosauriernas tidsålder, och de äldsta kända fossila spåren är omkring 135 miljoner år gamla.

De tidiga moderna hajarna var små, sannolikt inte längre än en meter. Ur dessa små jägare utvecklades långt senare några av havens mest fruktade jättar: den legendariska megalodon och dagens vithaj.

Fem enorma ryggkotor ger ny tidslinje

Kusten vid Darwin i norra Australien utgjorde en gång i tiden havsbotten, täckt av sediment från det forntida Tethyshavet. Detta hav sträckte sig från de södra delarna av Gondwana – den superkontinent som inkluderade dagens Australien – över ekvatorn och vidare mot de nordliga delar som i dag utgör Europa. Här har fossil från stora marina rovdjur såsom svanödlor, fisködlor och benfiskar återfunnits. Den mest anmärkningsvärda upptäckten är dock fem enorma ryggkotor som avslöjar en tidigare okänd gigantisk lamniform (hårbrandsartad) haj.

De fem kotorna var delvis mineraliserade och har nästan exakt samma form som kotor hos dagens vithaj. Vithajars kotor är omkring 8 cm i diameter, medan dessa fossila kotor var över 12 cm. De tillhörde en cardabiodontid – enorma hajar som härskade för cirka 100 miljoner år sedan. Fascinerande nog är fossilmaterialet från Darwin ungefär 15 miljoner år äldre än tidigare kända jättehajar.

Ny tvärvetenskaplig metod

För att uppskatta storleken på denna urtidens havsjätte samlades ett internationellt forskarteam, bestående av paleontologer, bildtekniker och iktyologer från USA, Sverige, Australien och Sydafrika. Genom att analysera kotmått från både levande och fossila lamniformer kunde forskarna, med hjälp av statistiska modeller, uppskatta storleken på fossilen från Darwin. Resultaten visar att denna haj var en verklig koloss – upp till 8 meter lång och med en vikt på omkring 3 ton. Den utdöda hajen från Darwin var utan tvekan ett topprovdjur som jagade både fiskar och marina reptiler.

Länk till artikeln

Early gigantic lamniform marks the beginning of mega-body size in modern shark evolution. Communications Biology 8(1):1499.

https://www.nature.com/articles/s42003-025-08930-y
Bazzi, M., Siversson, M., Wintner, S., Newbrey, M., Payne, J.L., Campione, N.E., Roberts, A.J., Natanson, L.J., Hall, S., Blake, T. & Kear, B.P., 2025.:

För frågor om studien:

Benjamin Kear (författare), Naturhistoriska riksmuseet: benjamin.kear@nrm.se, 070-824 56 79

Mohamad Bazzi (huvudförfattare), Stanford University: bazzi@stanford.edu

Om lamniformer

Lamniformer kallas också Håbrandsartade hajar: Det är som regel storväxta, spolformiga hajar. Samtliga arter har två ryggfenor och en analfena samt relativt stor, till mycket stor, mun. De flesta har spruthål (saknas dock hos bl.a. håbrand Lamna nasus). De saknar taggar i ryggfenorna, och ögonen saknar undre blinkhinna.