Framgång för matkasse vid behandling av barnobesitas (uppdaterad)

Syftet med studien, publicerad i tidskriften European Journal of Pediatrics, var att undersöka effekterna av ett hittills oprövat koncept vid behandling av barnobesitas (barnfetma): sedvanlig levnadsvanebehandling genom rådgivning i kombination med hälsosamma recept och subventionerade matkassar för hela familjen.

Studien omfattade 89 barn i åldern 5-15 år som var inskrivna vid någon av mottagningarna för barnobesitas i norra Halland. 54 av barnen och deras familjer lottades till att få levnadsvanebehandling och matkassar. Övriga 35 barn och deras familjer utgjorde kontrollgrupp och fick enbart levnadsvanebehandling genom rådgivning.

Matkassefamiljerna kunde varje vecka under tre månaders tid hämta ut recept och färdigpackade kassar med råvaror för fem familjemiddagar med målet att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Målsättningen var att involvera hela familjerna och att själva kostbehandlingen skulle ske i hemmet.

Större BMI-sänkning med matkassar

Det som sedan undersöktes var barnens BMI efter 3, 12 och 18-24 månader. En viktig fråga var också om matkassarna med förutbestämda råvaror skulle fungera och accepteras av familjerna.

En av de drivande bakom studien är Lovisa Sjögren som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är barnläkare på Hallands sjukhus Halmstad och Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det är många som anger att det är svårt att laga varierad mat från grunden och att få till måltider tillsammans i familjen men det här visade sig vara en tolererbar metod. Matkasseinterventionen uppfattades inte som påfrestande eller påträngande och bråken kring matinköp och måltider minskade, säger hon.

Under perioden med matkassar, de tre första månaderna, minskade graden av obesitas mer i matkassefamiljerna vilket talar för att en kostintervention som involverar hela familjen kan vara effektiv. Den positiva effekten av matkassen kvarstod inte vid mätningarna vid 12-24 månader, i det skedet sågs den största BMI-minskningen hos barnen vars familjer hela tiden fått enbart levnadsvanebehandling.

Svårt och dyrt att byta kostvanor

Matkassarna var starkt prisreducerade med stöd av Generation Pep och ICA Stiftelsen. Lokala ICA-handlare deltog också med packning och utlämning av matkassar. Forskarna menar att det nedsatta priset och handfasta stödet kan avgöra om en familj klarar en kostomläggning.

– Barn föds med rörelseglädje men en del barn har också en störd hunger och mättnadsreglering och det är viktigt att vi också fokuserar på maten, inte enbart på fysisk aktivitet. Det är en fördom att alla barn med högt BMI är stillasittande, säger Lovisa Sjögren.

Hon menar att Mat ordinerat på recept (MOR) med subventionerade matkassar skulle kunna etableras på samma sätt som Fysisk aktivitet på recept (FAR) med subventionerade träningsaktiviteter.

– Med den här studien visar vi på ett fungerande alternativ även om vi tror att interventionen behöver vara längre. Visst finns det nya läkemedel för att behandla obesitas men innan vi börjar medicinera barnen behöver vi veta att vi testat allt vad gäller kosten, säger Lovisa Sjögren.

Studie: Family meals on prescription as treatment for childhood obesity—a randomized controlled trial, https://doi.org/10.1007/s00431-024-05744-8

Expertkontakter:

Lovisa Sjögren, disputerad barnläkare, anknuten till forskning i pediatrik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0707 14 47 49, e-post lovisa.sjogren@vgregion.se, lovisa.sjogren@regionhalland.se

Terese Torstensson, dietist, doktorand i pediatrik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0720 83 94 24, e-post terese.torstensson@regionhalland.se

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Pressbild: Lovisa Sjögren och Terese Torstensson (foto: Göteborgs universitet)