Från statare till cykelbud och svartjobb – otrygga villkor i ny svensk litteratur
Hur skildras otrygga anställningsförhållanden i samtida svensk litteratur? I boken Writing Class undersöker Magnus Nilsson hur författare tar sig an gig-ekonomin, deltidsjobben och de svarta anställningarna – och hur de förhåller sig till klassisk svensk arbetarlitteratur.
Boken är en del av ett nordiskt forskningsprojekt om utsatthet i samtidslitteraturen.
– Vi lär oss om de dåliga jobben, men också hur litteraturen förändras i takt med samhället. Den påverkas av sin tid men är också en källa till kunskap om den, säger Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet.
Lite litteratur om gig-job
Vad gäller gig-jobb analyserar han två verk: Cykelbudet av Anders Teglund som skrivit en dagboksroman om arbetet som cykelbud under pandemin, samt en humoristisk seriebok av Tommy Sundvall: På äventyr i scenkapitalismen – om en hund och katt som laddar sparkcyklar på nätterna.
–Det finns inte mycket litteratur om gig-jobb men det finns inte heller många sådana jobb i i Sverige. Dessutom har gigarbetarna här ofta åtminstone lite bättre villkor än utomlands. Cykelbuden på Foodora har exempelvis kollektivavtal. Gigjobb är inte det största problemet på arbetsmarknaden i Sverige, säger Magnus Nilsson.
Invandrare med svartjobb
Betydligt vanligare är projektanställningar och deltidsjobb, som skildras i exempelvis Kristian Lundbergs Yarden. Den vanligaste förekommande miljön på temat i samtida litteratur skildrar invandrare med svartjobb. I Svarta bär wallraffar Pelle Sunvisson som bärplockare, och i Daria Bogdanskas Wage Slaves följer vi livet som svartjobbande servitris i Malmö. För att nämna ett par exempel.
Inget kollektiv
En utgångspunkt har varit att jämföra dagens prekära arbetsvillkor med hur kända arbetarförfattare som Ivar Lo-Johansson, Moberg och Martinson skildrade hårda förhållanden. Magnus Nilsson konstaterar att dagens författare är friare i formen och använder sig av en mångfald genrer– från poesi och dramatik till romaner. Till skillnad från de klassiska arbetarförfattarna tillhör de inte heller ett kollektiv eller en rörelse, men de försöker ändå skapa gemenskap och en identitet genom litteraturen. De vill förmedla att ”du är inte ensam”, vilket Magnus Nilsson menar påminner om hur äldre arbetarlitteratur byggde en identitet för statarna, som också var väldigt utspridda.
–Dagens författare försöker göra samma sak för dem med osäkra jobb. Vissa har löst situationen genom fackföreningar, andra har inte gjort det och saknar därmed tryggheten. Så dagens prekariat framstår i litteraturen som en slags arbetarklass minus arbetarrörelse, säger Magnus Nilsson
Men i likhet med äldre svensk arbetarlitteratur vill de beskriva verkligenhet på ett sanningsenligt sätt. Det finns också en vilja att förändra samhället. I det ser Magnus Nilsson paralleller med äldre arbetarlitteratur.
Första kollektivavtalet sedan före Andra världskriget
–Cykelbuden på Foodora organiserade sig via sociala medier för att få kollektivavtal. Det är det första nya kollektivtalet som Transport skrivit sedan före andra världskriget. Giggarbete kan ses som något väldigt nytt, men man kan också se det som en återgång till arbetsmarknadsförhållanden i början av 1900-talet.
Fakta Writing Class:
Magnus Nilsson har skrivit Writing Class inom forskningsmiljön Prekariat, prekaritet och prekära liv i skandinavisk litteratur efter välfärdsstatens epok som finansieras av Vetenskapsrådet. I projektet ingår även Christine Hamm (Universitetet i Bergen), Ingrid Nesås Mathisen (Høgskulen på Vestlandet) och Nicklas Freisleben Lund (Syddansk universitet.
