Fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – hör FOI:s experter
Vilka är de största utmaningarna för Ukraina? Hur påverkar USA:s minskade stöd? Vilka problem har Ryssland? Två forskare från FOI:s Rysslandsprojekt och Ukrainaprojekt ger svar.
Emma-Lina Löflund, expert på ukrainsk säkerhetspolitik, och Johan Norberg, expert på rysk säkerhetspolitik, ger här svar på blandade frågor om det pågående kriget.
Vad har varit den största överraskningen under detta krig?
Det finns många att välja mellan. Till exempel att det blivit så stort och pågått så länge eller den gigantiska mängd resurser som krävts inte bara från Ryssland och Ukraina, utan även från Europa, USA och från andra länder.
Hur har det ukrainska samhället förändrats av fyra år av fullskaligt krig?
Det ukrainska samhället har visat sig motståndskraftigt och uthålligt såväl militärt som civilt. Behovet att försvara sig mot Ryssland har förenat ukrainare både i landet men också runtom i världen. Samtidigt lider många ekonomiskt, socialt, fysiskt och psykiskt. Nästan alla känner någon eller några som har dött på grund av kriget. Efter fyra år av krig är många krigströtta. Trots det visar färska opinionssiffror att majoriteten ukrainare föredrar ett fortsatt försvarskrig hellre än en ett slut på kriget på ryska villkor. Terrorbombningar mot civila verkar inte bryta ner den ukrainska försvarsviljan. Det finns ingen kompromissvilja mellan Rysslands och Ukrainas positioner just nu. Även om krigströttheten är stor, fortsätter de ukrainska volontärinitiativen att vara en viktig faktor som stärker samhället vid sidan av försvarsmakten. En annan sak är att kvinnor som grupp har fått en högre status nu eftersom många kvinnor nu krigar vid fronten tillsammans med männen.
Hur har krigföringen förändrats under de här åren?
Vi ser kombinationer av både gammalt och nytt. Drönare sätts in på bredden i massa olika roller, till havs, på marken och i luften samtidigt som hästar används för att få fram förnödenheter till fronten och till och med för att anfalla med.
En annan förändring är att man har gått från det som kallas för manöverkrig till utnötningskrig. När den utökade invasionen började ville Ryssland göra en stor rörelse in i Ukraina för att få landet att kollapsa på några dagar. Men efter ungefär sex månader frös frontlinjerna. I dag är det utnötning som gäller, att långsamt mala ner den andra motståndaren. Det tär på Rysslands resurser.
Vilka är de största utmaningarna för Ukraina?
På kort sikt så är den största utmaningen att få elsystemet att fungera. Situationen i Kyjiv och många andra städer är just nu akut, eftersom Ryssland har attackerat kritisk infrastruktur som gjort att tusentals människor saknar el, värme och vatten. Denna vinter är kallare än de föregående krigsvintrarna. Detta nödläge måste avhjälpas. På längre sikt behöver Ukraina säkerställa fortsatt och långvarigt politiskt, militärt och ekonomiskt stöd från partnerländer, inte minst EU och USA. Att hålla frontlinjen är sedan länge en stor utmaning för Ukraina. Också mobiliseringen är fortsatt en knäckfråga. En utmaning blir att höja tempot med att metodiskt smula ned den ryska krigföringsförmågan genom att verka mot ryska inkomster från olja och gas, men också mot produktion och transporter. För att stärka upp de väpnade styrkorna behövs därtill fortsatta reformer av den militära ledningen.
Hur har USA:s minskade stöd påverkat Ukraina?
USA har varit en pålitlig allierad som stöttat Ukraina både ekonomiskt och militärt, men sedan president Trumps tillträde är relationen mycket oklar. Den amerikanska presidentadministrationen har återupptagit de politiska kontakterna med Ryssland och på så vis välkomnat den ryske presidenten in i finrummet igen. Amerikanerna verkar mottagliga för den ryska världsbilden och Rysslands syn på orsakerna till kriget. För Ukraina är det alltså inte bara USA:s minskade stöd som är problematiskt, utan också att Trumpadministrationen låter sig influeras av det ryska narrativet. Eftersom Ukraina är särskilt beroende av vissa amerikanska förmågor, däribland underrättelser och luftvärn, vill man inte försämra relationen till USA. Samtidigt gör Ukraina sitt yttersta för att demonstrera för USA att det är Moskva och inte Kyjiv som står i vägen för fred. Detta innebär att Europa har en viktig roll att spela i Ukrainastödet samt för att stötta Ukraina med att utveckla den inhemska försvarsindustriella förmågan.
Vilka är de största utmaningarna för Ryssland?
De har många utmaningar. Ryssland vill gärna ge en bild av att kriget går bra, att Ryssland är väldigt stort och starkt. Dels vill man sälja det internt i Ryssland och man vill påverka oss i väst som stöttar Ukraina, så att vi ska börja tveka. Det stora problemet för Ryssland är uthålligheten och viljan. Har man resurser för att fortsätta det här? Man vill gärna ge den bilden, samtidigt har man väldigt svårt att få till så stora resurser vid fronten att man kan avgöra fort. Man kan fortsätta nöta, trycka på vid fronten och terrorbomba Ukraina med drönare och kryssningsrobotar, men man kan inte avgöra fort. Kriget blir långt och kostsamt för Ryssland. Ekonomin har problem, det finns ett politiskt missnöje. Man måste ha ett stort förtryck för att hålla ner det.
Vad har varit viktigast för Ukrainas motståndskraft?
Det absolut viktigaste är befolkningen som ser Ukraina som ett självständigt och suveränt land, samt förståelsen att det inte finns ett alternativ till att fortsätta att göra motstånd. Det aktiva och engagerade civilsamhället utvecklar samhällets motståndskraft som ofta stärker upp de väpnade styrkorna. Gränsen mellan det civila och det militära har luckrats upp under krigets gång. Människor som aldrig tidigare har haft något med de väpnade styrkorna att göra har alltmer aktivt bidragit till försvaret. Det kan handla om IT-tekniker som blivit cyberkrigare, volontärföreningar som förser trupper med förnödenheter eller hemmafruar som skolat om sig till minröjare eller drönarpiloter. Försvarsstyrkorna har även fyllts på med en mängd nya soldater och officerare som fört med sig effektiviserande rutiner och delegerande av uppgifter från näringslivet, som stärkt ledarskap och effektivitet. Här kan man tala om ett slags totalförsvar på bred front.