Går det att bygga bort ensamhet?

Många spontana mötesplatser, en välkomnande entré, bänkar och aktiviteter. Ett samarbetsprojekt mellan bland annat forskare och byggherrar har tagit fram en ny bostadstyp som ska motverka ensamhet: H22-huset.

–Det är avgörande att man vet vem grannen är. Med ganska små medel kan man skapa en sådan kultur i ett bostadshus, säger Birgitta Vitestam, bostadsforskare och doktor i företagsekonomi vid Malmö universitet.

Kan vi bygga bort ofrivillig ensamhet i Sverige? Det var frågeställningen för det Vinnova-finansierade projektet H22 Alone Together som startade i Helsingborg som en del av utställningen H22 City Expo. Där kunde besökarna diskutera framtidens boende med byggföretag och forskare i det som kallades Framtidens vardagsrum.

Med 40 procent ensamhushåll är svenskarna i den meningen världens ensammaste folk. Men ensamhet behöver inte bara bero på att man bor just ensam, även par kan känna sig ensamma om de inte känner några andra, förklarar Birgitta Vitestam.

–Det vi i projektet intresserat oss för är upplevd ensamhet – att man känner sig ensam. Ensamhet kan förstås också vara helt självvalt.

Delvis ett välfärdsproblem
Mängden ensamhushåll är delvis ett resultat av att vi fått det bättre, att vi är ett rikt land. Vi har kunnat flytta hemifrån och som äldre har vi haft råd att bo kvar när partnern dör. På så vis är ensamhet att betrakta som en del av ett välfärdsproblem.

Sommaren 2022 gjorde Birgitta Vitestam och kollegan Sylwia Lindqvist 22 djupintervjuer och enkäter med 268 besökare på H22 City Expo. Frågorna handlade om vad som är viktigt vid val av boende kopplat till ensamhet. Men också om vad som kan göras att för att motverka det, till exempel betydelsen av husdjur och närheten till service och aktiviteter.

–Många lyfte fram grönområden, betong förstärker känslan av ensamhet. Även aktiviteter som sker i markplan och som blir en naturlig del av boendet och som man kan enkelt ansluta sig till, säger Birgitta Vitestam.

Främja spontana möten
Andra idéer är fönster i dörrarna så man har kontakt med vad som sker även om man inte deltar själv. H22-huset kännetecknas också av flera gångar till fram till huset och små ytor där man kan slå sig ner. Vidare tänker man sig bänkar vid ingången och välkomnande rymliga entréer och trapphus som uppmuntrar till att man stannar och pratar.

–Det ska vara ett poröst hus, inte slutet. Ett hus som ger trygghet genom att man känner grannarna och har olika storlek på lägenheterna så man kan flytta inom fastigheten, säger Birgitta Vitestam.

Förhoppningen är nu att byggkoncernen Serneke ska kunna bygga ett H22-hus i Helsingborg. Saker som mer grönytor, stora entréer och rymliga trapphus kostar mer, och finansieringen behöver lösas på något sätt, förklarar Birgitta Vitestam.

–Det unika med det här projektet är att det inte bara är ett förslag på ett hus utan att vi också tittat på vad det innebär juridiskt och ekonomiskt. Vad som krävs för att förverkliga detta? I längden leder det till ökad social hållbarhet, så långsiktigt finns det ekonomi i det för kommunen, säger Birgitta Vitestam.

Fakta Alone together
Bakom modellen för H22-huset står Serneke, Helsingborgs stad, Malmö universitet, Lunds universitet, Helsingborg stad, Öresundskraft och Sustainable Innovation. Projektet finansieras av Vinnova.