Ger ny bild av relationer mellan rymd­domänens aktörer

En mängd olika organisationer verkar i rymddomänen, som blir allt viktigare för modern krigföring. För att bättre förstå utvecklingen och rymdaktörernas relationer till varandra har tre FOI-forskare utforskat rymddomänen på ett nytt sätt.

Rymddomänen har gått från att ha domineras av två stora statliga aktörer till ett flertal olika, där kommersiella företag som SpaceX ingår. Rymddomänen har förändrats drastiskt på bara några decennier.

– Den blir en allt mer integrerad del av den moderna krigföringen. Det finns både militära och civila beroenden av rymdsystem. Att ha förståelse för den globala tillgången och utvecklingen av rymdteknik är därför viktigt, säger Jonatan Westman, försteforskare vid FOI:s avdelning Försvarsteknik.

Han har tillsammans med Frank Guldstrand och Linn Mattsson vid samma avdelning skrivit rapporten En multimodal nätverksanalys av rymddomänens utveckling genom tre eror: En longitudinell studie över kalla kriget, den eviga freden och den moderna rymdåldern.

Visualiseringar med noder

Metoden forskarna använt, nätverksanalys, är väl beprövad inom andra forskningsfält. De senaste åren har nätverksanalys ibland använts för att studera rymddomänen, men då oftast utifrån en statisk datamängd under en begränsad tid, enligt rapportförfattarna.

– Då blir det mycket statistik, hur många satelliter eller uppskjutningar man gör per år till exempel. Det här är ett annat grepp på samma datamängd, där vi också ser utvecklingen över en längre tid, säger Linn Mattsson, forskningsingenjör.

Forskarna ville få en bättre bild av hur satellit- och uppskjutningsnätverk förändrats genom åren. De utgick från data om satelliter, deras ägare och tillverkare, uppskjutningsorganisationer och uppskjutningsplatser. Den undersökta tidsperioden sträcker sig från 1957 till 2024.

– Styrkan är dels att vi kan visualisera data, men också att vi kan se väldigt många dimensioner samtidigt där andra statistiska analyser studerar en variabel i taget. Vi kan se hur många uppskjutningar aktörer gör, men också hur många länder man är knuten till, vilka man är tätast knuten till och vilka som kan anses vara ”viktigast” i nätverket, säger Jonatan Westman.

Nätverken visualiseras multimodalt genom noder som exempelvis visar satellitägare, uppskjutningsorganisation eller vilken stat en satellit registrerats på. Mellan noderna går det linjer som visar deras kopplingar till varandra.

Rymden blir kommersiell

Forskarna har delat upp den undersökta tidsperioden i kalla kriget, 1957 till 1990, den eviga freden mellan 1991 och 2010 och den moderna rymdåldern mellan 2011 och 2024. Under kalla kriget syns det tydligt att periodens två största rymdmakter, USA och Ryssland – dåvarande Sovjetunionen – utgör de två polerna i nätverket.

– Vi ser att Ryssland har väldigt få kopplingar till det övriga nätverket, men i sig är ett stort eget kluster. USA däremot har kopplingar till flera olika aktörer, säger Frank Guldstrand, försteforskare.

Två små kluster ligger helt separerade från det övriga nätverket: Kina och Israel. Under den här tiden var det betydligt färre stater än idag som hade tillgång till uppskjutningsplatser.

– Under den eviga freden har nätverket sedan vuxit betydligt. Det är många fler aktörer, och andra typer av strukturer, vilket vi ser som framväxten av den kommersiella rymden. Men generellt är det ett väldigt sammankopplat nät, säger Frank Guldstrand.

Under den eviga freden börjar även Ryssland men framför allt Kina få kopplingar till fler aktörer.

Tydligare än tabeller

I den moderna rymdåldern finns det en mångfald av aktörer med nya, tydliga poler, där USA, Japan, Kina och Ryssland är störst. Samtidigt verkar Sydkorea och Indien vara på framväxt.

– Här har också Kina ökat i antal noder. De utmanar inte USA-klustret än men de står ändå lite för sig själva, med sina egna allierade som bara skjuter upp med dem och inte med USA. Sedan finns ett stort centralt kluster med aktörer som nyttjar flera uppskjutningsplatser och organisationer, säger Linn Mattsson.

Nu dyker också Iran upp med egna bärraketsoperatörer och uppskjutningsplatser.

– Men de har fortfarande kopplingar till Ryssland. Och vi har ett friflytande litet kluster helt utan kopplingar till övriga, och det är Nordkorea, säger Frank Guldstrand.

Multimodal nätverksanalys har stor potential som metod för att undersöka rymddomänens utveckling, menar rapportförfattarna. Datamängder blir lättare att ta till sig och tydligare än i text och tabeller.
Förutom att se kopplingar mellan länder kan nätverken också användas för att exempelvis identifiera industristrukturer.

– Här visas vad som kan vara viktigt att gräva vidare i. Varför går det som det går för vissa aktörer i de här tidsanalyserna, till exempel, säger Linn Mattsson.

Läs rapporten

Läs mer