Ger otrygga anställningar en otrygg äldreomsorg?
I äldreomsorgen och framför allt hemtjänsten har formerna för anställning förändrats radikalt under senare år. Osäkerheten kring när, var och hur personalen ska jobba har ökat genom system som till exempel ”informella” korttidsvikarier, splittrade scheman med minut-planering av arbetstiden i mobilen. Nu ska forskare från Karlstads universitet och Linnéuniversitetet undersöka vilken betydelse den organiserade osäkerheten har för kvalitet i arbetet, arbetsmiljö och personalens benägenhet att stanna inom yrket.
I äldreomsorgen och framför allt hemtjänsten har formerna för anställning förändrats radikalt under senare år. Osäkerheten kring när, var och hur personalen ska jobba har ökat genom system som till exempel ”informella” korttidsvikarier, splittrade scheman med minut-planering av arbetstiden i mobilen. Nu ska forskare från Karlstads universitet och Linnéuniversitetet närmare undersöka vilken betydelse den organiserade osäkerheten har för kvalitet i arbetet, arbetsmiljö och personalens benägenhet att stanna inom yrket.
Äldreomsorgens utveckling mot förändrade anställningsformer har skapat särskilt osäkra arbetsvillkor för vårdbiträden och undersköterskor. De upplevs som osäkra villkor och påverkar även hur man kan planera sin fritid.
– Liksom inom flera andra sektorer på arbetsmarknaden går utvecklingen mot en ökad otrygghet och individualisering. Det är lite ”gig-ekonomi” över det hela. Samtidigt står Sverige inför en stor utmaning med en kraftigt ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft i äldreomsorgen. Vårdbiträden och undersköterskor hör till vårt lands största yrkesgrupp, där både sjukfrånvaro och personalomsättning ökat på ett oroväckande sätt de senaste åren, säger Ulla Rantakeisu, projektledare och professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.
Syftet med studien är att undersöka hur äldreomsorgsarbetet påverkas av en långsiktigt organiserad osäkerhet vad gäller anställningsförhållanden. Det är främst fyra frågor som står i fokus:
- Vilken betydelse har organiserad osäkerhet för hur omsorgsarbetet utförs och hur påverkar det kvaliteten på insatserna?
- Vad betyder organiserad osäkerhet för personalens benägenhet att stanna kvar i yrket?
- Vad betyder organiserad osäkerhet för upplevelsen av arbetet för olika kategorier av personal inom äldreomsorgen vad gäller ålder, kön och etnicitet?
- Vilka individuella och kollektiva motståndsstrategier använder personal för att hantera organiserad osäkerhet?
– Motstånd kan handla om att protestera antingen individuellt eller kollektivt mot ohälsosamma scheman, till exempel genom att lämna sitt jobb efter en tid eftersom man inte orkar längre. Det kan även finnas en moralisk stress när förutsättningar för att göra ett bra jobb inte alltid finns, menar Ulla Rantakeisu.
Två kommuner, en i en större stad och en på landsbygden, deltar i studien. Genom intervjuer med chefer, granskning av avtal, scheman och policydokument samt inte minst individuella intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden, fokusgrupper och jobbskuggning i vardagen kommer forskarna att ta reda på hur de osäkra anställningsförhållandena påverkar verksamheten i en av Sveriges största sektorer.
Fakta
”Den organiserade osäkerheten inom äldreomsorgen. Om kvalitet, förutsättningar för motstånd och personalens vilja att stanna kvar” pågår under 2023 – 2025. Projektet har tilldelats 5 miljoner kronor av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet leds av Ulla Rantakeisu, professor i socialt arbete och övriga medverkande forskare är Caroline Östman, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet och Clary Krekula, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.