Granbarkborren skapar skelettskogar i Småland och Östergötland

Den som rör sig i skogarna i södra Sverige kan råka på platser med så kallad skelettskog. Där står döda träd kvar efter granbarkborrens framfart. I de här områdena är risken för att få ett träd över sig större och för sommarvandraren är rådet att undvika stigar som går genom grankyrkogården.

Under sommaren 2018 drabbades många svenska skogar av storskaliga granbarkborre-angrepp. Särskilt utsatta blev områden i Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län, där skogspartier nu kan innehålla hundratals döda granar.

– Mitt råd till vandrare är att försöka undvika stigar som går genom skelettskogar, särskilt när det blåser. Vissa granar faller efter något år medan andra kan står kvar i decennier, berättar Thomas Ranius som är professor i naturvårdsbiologi vid SLU.

Skelettskogarna är ett nytt fenomen i Sverige. Innan det stora granbarkborre-utbrottet 2018 förekom sådana områden knappt. Skelettskog kännetecknas av att barren har fallit till marken, barken flagnat och inte sällan är trädens toppar avbrutna. Thomas Ranius avråder inte helt från besök i skelettskogen, men rekommenderar vandrare att vara extra vaksamma.

– Ofta är alla de här träden väldigt hårt åtgångna och det är omöjligt att med blotta ögat se vilka som riskerar att falla. Särskilt om det är blåsig dag så kan träden plötsligt dra i backen.

De stora angreppen av granbarkborre och utbredningen av skelettskog hänger ihop med att klimatet blivit varmare. I framtiden kan de komma att bli ännu vanligare. Samtidigt är mycket okänt om skelettskogar. Ingen har tidigare undersökt hur de påverkar djur- och växtliv i Nordeuropa.

– Vi vet inte vilka arter som trivs i skelettskogarna. Det är brist på död ved i svenska skogar, kanske kan skelettskogarna fylla en viktig funktion där och bidra till biologisk mångfald. Det här undersöker vi på SLU nu genom att sätta ut insektsfällor i skogar i Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län. Till hösten vet vi vilka insekter som ser skelettskogen som livboj i den svenska skogen, avslutar Thomas Ranius.

Så funkar insektsfällorna

Fällan sveps runt trädet så att när insekterna kommer ut ur stammen har de ingenstans att ta vägen. De söker sig då mot den enda ljuskällan som är en flaska. Insekter faller ner i flaskan, där det finns en vätska som dödar och bevara deras kvarlevor.

Kontakt

Thomas Ranius, Professor i naturvårdsbiologi på Sveriges lantbruksuniversitet
thomas.ranius@slu.se, +4618672334

Niklas Storm, Kommunikatör
niklas.storm@slu.se, +4618671423, +46765310814