Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga

Det ukrainsk-ungerska gränsområdet är både EU:s och Natos yttre gräns – en plats där vardag möter storpolitik. I en Nato-finansierad antologi bidrar Sara Svensson med ett kapitel om hur samhällen i området påverkas av kriget och av Europas förändrade säkerhetsläge. 

– Att förstå hur människor i gränsregioner agerar i kris hjälper oss att se säkerhet ur ett bredare perspektiv. Det handlar inte bara om försvar och diplomati, utan om tillit, vardag och samarbete, säger Sara Svensson.

Livet vid EU:s yttre gräns

I det ukrainsk-ungerska gränsområdet flätas vardagsliv och politik tätt samman. Få gränsövergångar, långa väntetider och bristande infrastruktur gör rörligheten begränsad – särskilt i krigstid. Ändå visar forskningen att lokala aktörer hittar vägar att hålla dialogen levande över gränsen.

– När politiska relationer fryser till på nationell och internationell nivå kan samarbetet på marken fortsätta. Kommuner och regioner kan bli brobyggare när stater drar sig ifrån varandra, säger Sara Svensson.  

I den mångkulturella regionen blir minoriteter ofta naturliga broar mellan länderna, men deras roll tenderar också att politiseras.

– När samexistensen respekteras skapar den tillit och stabilitet över gränsen, men när den utnyttjas politiskt riskerar man att underminera just den lokala motståndskraft som håller samhällena samman, säger hon.

Två möjliga framtider 

Studien lyfter fram två tänkbara framtidsscenarier. Om Ukraina står emot Rysslands angrepp och fortsätter närma sig EU kan gränsregionen bli en motor för tillväxt och samarbete. Om kriget däremot drar ut på tiden, eller om Ryssland stärker sitt grepp, riskerar området att drabbas av utflyttning, ekonomisk nedgång och växande misstro mellan grupper. Men även i det scenariot finns små fickor av motståndskraft – lokala nätverk och gemenskaper som håller ihop och bevarar hoppet om framtida återhämtning. 

– Även i de svåraste perioderna hittar människor sätt att anpassa sig och hjälpa varandra, säger Sara Svensson. 

Om Sara Svensson

Sara Svensson är docent i statsvetenskap och leder forskningsprogrammet Transformation, innovation och normstudier (TRAINS) vid Högskolan i Halmstad. Hon disputerade 2013 vid Central European University i Budapest och har lång erfarenhet av att studera politik och styrning i europeiska gränsområden.

Pressbilder

Länkar