Hälften kommer inte i kontakt med flyktingar
Västeuropéer är mer positivt inställda till flyktingar från Ukraina än från länder utanför Europa. Det visar en forskningsstudie där 16 000 invånare i fyra länder fått svara på frågor kring integrationen av flyktingar. Resultatet visar också att ungefär hälften inte har någon kontakt med flyktingar.
Forskaren Nahikari Irastorza har i ett EU-stött projekt undersökt åsikter om integrationen av flyktingar i fyra europeiska länder: Sverige, Österrike, Italien och Tyskland. Ett representativt urval av 4 000 personer som bott minst tio år i respektive land har i en enkätstudie fått svara på frågor kring hur de upplever att flyktingar lyckats integrera sig i det nya landet. Studien ingår ett forskningsprojekt som utforskar integrationen av migranter efter 2014 i 49 små och medelstora städer och landsbygdsområden i åtta EU-länder, Turkiet och Kanada.
Mer positiva till flyktingar från Ukraina
Frågorna gällde ukrainska flyktingar respektive flyktingar från länder utanför Europa:
—Det är väldigt tydligt och genomgående i alla frågor att attityden till folk från Ukraina är mer positiv. Vi vet inte varför, men man kan anta att det faktum att ukrainare är européer spelar in. Om vi tänker på Sverige är de inte heller så många och de har inte heller samma rättigheter som flyktingar, säger Nahikari Irastorza, docent vid Malmö universitets forskningscentrum för studier av migration, mångfald och välfärd (MIM).
I enkätstudien kom 1000 av respondenterna från större städer (250 000 eller fler) – I Sverige från Stockholm, Göteborg och Malmö – 3000 från mindre orter. Frågorna handlade om hur väl integrerade respondenterna upplever att respektive flyktinggrupp är, och vilken relation de har till flyktingar. Till exempel hur ofta man interagerar med flyktingar i respektive grupp och hur man upplever dessa möten.
Små skillnader mellan orter
När det kommer till åsikter är det väldigt små skillnader som har att göra med ortens storlek. En skillnad jämfört med på mindre orter är att man i de större städerna uppfattar spänningarna mellan bofasta och utomeuropeiska flyktingar som större.
Några av resultaten visar:
•en generellt mer positiv inställning till flyktingar i Italien än i Österrike.
•fler i Italien och Sverige anser att flyktingar, oavsett ursprung, är välintegrerade än det är i Österrike och Tyskland.
•fler i Österrike och Sverige beskriver relationerna med utomeuropeiska flyktingar som fientliga, medan fler i Italien tycker att de är bra.
—Att inställningen i Italien är så positiv överraskar mig. Italien har ju tagit emot många flyktingar och det finns mycket populism. Kanske visar resultatet på en skillnad mellan det politiska samtalet och vad människor faktiskt tycker, säger Nahikari Irastorza.
”Det finns nästan inga relationer”
Oavsett vilken av flyktinggrupperna, land och storlek på ort visar studien vidare att cirka hälften av de tillfrågade i princip inte kommer i kontakt med flyktingar. Med några undantag svarar 50 procent eller mer: ”Det finns nästan inga relationer, men folk respekterar varandra, och det är väldigt lite konflikt.”
—När det gäller Sverige är jag inte så förvånad, säger Nahikari Irastorza.
Vad ska man då göra för att skapa mer kontakt och interaktion mellan olika grupper? Daglig kontakt med utomeuropeiska flyktingar i sport- och kulturaktiviteter ökar sannolikheten att man betraktar flyktingar som väl integrerade.
—Kontakten med utomeuropeiska flyktingar som grannar eller kollegor gör inte att man har en mer positiv syn på hur integrerade de är. Den enda kontakten som betyder något för att ha positiva attityder är när människor ägnar tid åt fritid, kulturaktiviteter eller idrott tillsammans. Ett offentligt stöd till föreningsverksamheter och liknande kan alltså vara viktigt för integrationen. Det gäller även nyanlända, säger Nahikari Irastorza.
Fakta om studien
Exploring the integration of post-2014 migrants, asylum seekers, and refugees from a whole of community perspective (Whole-COMM)
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Malmö universitets forskningscentrum för studier av migration, mångfald och välfärd och europeiska samarbetspartners.
Whole-COMM är ett treårigt forskningsprojekt som utforskar integrationen av migranter efter 2014 i 49 små och medelstora städer och landsbygdsområden i åtta EU-länder, Turkiet och Kanada. Whole-COMM syftar till att ge ett konkret bidrag till utformningen av innovativa och effektiva policies, som involverar intressenter på europeisk, nationell och lokal nivå. Detta för att bygga mer sammanhållna och motståndskraftiga samhällen som proaktivt kan ta till sig förändring.
