Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
– Transplantation med njure från levande donator är den överlägset bästa njurersättande behandlingen vid avancerad njursjukdom. Generellt är de medicinska resultaten goda, men ingreppet innebär en potentiellt påfrestande psykologisk process för både donator och mottagare, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Hon betonar att det behövs ökad kunskap om hur levande njurdonatorer och deras mottagare upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter donationen. Forskarna ska även undersöka hur faktorer som kön och mottagarens mående kan påverka hur en njurdonator mår efter donationen.
– På kort sikt kan studien bidra till förbättrad uppföljning av psykisk hälsa efter njurdonation. Vi får underlag för hur och när stödinsatser bör erbjudas. Det blir s.a.s. lättare att identifiera levande njurdonatorer med behov av utökat psykologiskt stöd vilket kan stärka uppföljningen av levande njurdonatorer nationellt. På längre sikt kan studien generera kompletterande kunskap om psykiska hälsoaspekter att implementera i Nationella riktlinjer för uppföljning av levande njurdonatorer, förklarar Jenny Stenberg, ansvarig forskare för studien.
Den aktuella LIVDOK-studien är en så kallad longitudinell observationsstudie, som utförs i samarbete mellan Sveriges fyra transplantations- och njurmedicinska kliniker i Uppsala; Göteborg, Malmö och Stockholm.
Studiedeltagarna får skatta fysiskt och psykiskt välbefinnande och livskvalitet vid fyra tillfällen, först i samband med att de accepterats som donator och därefter två, sex och 12 månader efter operationen.
– Vi kommer att använda olika skalor som bland annat mäter nivån av ångest och depression samt allmän hälsorelaterad livskvalitet och hälsostatus. Dessutom ska vi undersöka hur en person som transplanterats upplever risken för avstötning, berättar Jenny Stenberg vidare.
För datahantering används REDCap (e-CRF), ett säkert system för elektronisk datainsamling och hantering av kliniska forskningsdata. Kompletterande data hämtas från patientjournaler, Svenskt njurregister (SNR), Nationella patientöversikten (NPÖ) och Scandiatransplant.
FAKTA: Frågeställningar som ska undersökas i LIVDOK-studien
* Hur påverkas njurdonatorers livskvalitet och psykisk hälsa under det första året efter en njurdonation?
* Vilka associationer finns det mellan faktorer som kön, ålder eller recipientens mående efter transplantationen och en njurdonators självrapporterade livskvalitet och psykiska hälsa i samband med donationen?
* Kan de donatorer som behöver extra stöd efter en njurdonation identifieras med de screeninginstrument som rekommenderas i utredning av levande donatorer i Sverige
* Särskiljer sig en donators psykiska välbefinnande om donatorn ingår i Scandia transplant kidney exchange program (STEP)?
Nota bene: Studien finansieras med stöd från Njurfonden, Gelinstiftelsen och Njurstiftelsen.
För mer information/intervju, kontakta:
Jenny Stenberg, biträdande avdelningschef njurmedicinsk öppenvård på Akademiska sjukhuset, postdoc och ansvarig forskare;073-868 13 80, jenny.stenberg@akademiska.se
Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;072-212 17 19, maria.eriksson.svensson@ucr.uu.se
Bengt von Zur-Mühlen, överläkare inom transplantationskirurgi, Akademiska sjukhuset;076-832 98 04, bengt.von.zur.muhlen@akademiska.se
