Han blir Sveriges första docent i polisvetenskap

Jonas Hansson blir den första personen i Sverige att inneha titeln docent i polisvetenskap. Det innebär inte bara ett personligt erkännande, utan också en chans att påverka polisvetenskapens utveckling på både forsknings- och utbildningsfronten.

En docent är en akademisk titel som innebär en högre vetenskaplig kompetens och rätt att handleda doktorander samt att undervisa på avancerad nivå. Jonas Hansson har tidigare arbetat som polis och ser den nya rollen som docent som en möjlighet att ytterligare stärka kopplingen mellan akademisk forskning och polisarbete. När Jonas Hansson får frågan om hur det känns att vara den första i Sverige med denna titel svarar han,

– Jag är faktiskt väldigt stolt, inte minst genom att det ligger mycket hårt arbete bakom, men jag har också haft bra stöd av mina kollegor.

Polisvetenskap för samhällstrygghet

Jonas Hansson ser polisvetenskap som ett tvärvetenskapligt ämne där forskning om hur polisärt arbete skapar trygghet i samhället och minskar brottsligheten är central. I dagens samhälle är några av de mest aktuella polisforskningsområdena internationalisering samt teknik och digitalisering, inklusive användningen av AI, drönare och dataanalys.

– Ja, det finns egentligen ingen generell och vedertagen definition av polisvetenskap, men utifrån vår enhets definition är polisvetenskap det vetenskapliga studiet av hur offentlig makt används för att skapa ordning och trygghet i samhället, säger Jonas Hansson.

Men polisvetenskap handlar inte enbart om polisen. Den omfattar även andra aktörer som brottsbekämpande myndigheter och privata säkerhetsföretag, där fokus ligger på att förstå och förbättra arbetet hos alla som bidrar till samhällstrygghet.

Satsning på forskarutbildning

Som docent får Jonas Hansson mer tid för forskning, och han hoppas att hans nya roll ska bidra till att förankra polisarbetet i akademisk forskning och stärka kunskapsbasen inom polisvetenskap. Han betonar också vikten av att skapa robusta teorier för att förstå polisens roll och arbetsmetoder.

– Jag tror att polisvetenskapen är helt avgörande för att forskningen ska komma närmare polisarbetet. Det kommer underlätta genom att bättre förstå företeelser inom polisen, på individ-, grupp och samhällsnivå. Förståelsen ska ju sedan bidra till att göra rätt saker som fungerar och har betydelse, säger han.

En annan viktig aspekt för polisvetenskapens framtid är att kunna utveckla forskarutbildning inom ämnet. Jonas Hansson ser en eventuell sådan utveckling som en möjlighet att stärka kopplingen mellan teori och praktik. Det både gynnar forskningen och polisarbetet i praktiken.

– Forskning som bedrivs inom forskarutbildning kan leda till nya insikter och lösningar på aktuella och framtida utmaningar inom polisarbetet, såsom användning av AI och hantering av komplexa samhällssituationer, säger Jonas Hansson.

Utmaningar framöver

Trots framstegen inom polisvetenskapen finns det också utmaningar. En utmaning är att utveckla ett långsiktigt samarbete med Polismyndigheten. I dagsläget inte finns inte en akademisk tradition inom polisverksamheten.

– Det krävs en mer långsiktig strategisk plan som kan utgå från vad som faktiskt fungerar och har betydelse för samhällstrygghet, säger Jonas Hansson.

Jonas Hansson understryker att polisvetenskapens utveckling kräver att vi kombinerar akademisk kunskap med praktisk erfarenhet för att möta de samhällsförändringar vi står inför. Trots att polisens resurser har ökat de senaste åren är de fortfarande begränsade. Därför är det viktigt att fokusera insatserna där de gör störst nytta menar han.

– Jag hoppas att Polismyndigheten ser nyttan av att fler poliser går vidare med akademiska studier och att det krävs samarbeten mellan forskare, polisverksamheten och akademin, säger Jonas Hansson.

För mer information, vänligen kontakta:
Jonas Hansson
jonas.hansson@umu.se
090-786 55 72, 073-023 44 15