Här är livsmedlen som driver världens avskogning
https://mb.cision.com/Public/5569/4323061/955397aed916ad13_800x800ar.jpg
Grödor som majs, ris och kassava driver mer avskogning än viktiga exportinriktade varor som kakao, kaffe och gummi. Det visar forskare från Chalmers, i den hittills mest heltäckande globala kartläggning av hur olika varor orsakar avskogning. Studien bekräftar köttproduktionens stora inverkan, men avslöjar flera förbisedda orsaker till avskogningen.
Vår livsmedelsproduktion är den främsta orsaken till avskogningen i världen, men fram tills nu har det saknats en detaljerad kartläggning av vilka grödor som påverkar avskogningen i vilka länder.
Chandrakant Singh, forskare vid Chalmers, är försteförfattare till en ny studie som tar sig an detta kunskapsglapp. Han har utvecklat modellen Deforestation Driver and Carbon Emissions (DeDuCE), tillsammans med kollegan Martin Persson, som har lång erfarenhet av att forska om vilka varor som driver avskogning. Modellen kopplar ihop jordbruksprodukter med data över skogsavverkning globalt.
– Avskogningens kopplingar till livsmedelsproduktion har studerats länge, men har ofta fokuserat på några välkända produkter som nötkött, soja och palmolja, och vissa platser, som Brasilien eller Indonesien. I vår studie har vi kombinerat omfattande satellitdata över markanvändning med jordbruksstatistik på ett sätt som ger oss den mest heltäckande och noggranna bilden hittills av vad som driver avskogningen världen över, säger Chandrakant Singh.
Modellen omfattar 179 länder och 184 varor. Den visar att totalt 122 miljoner hektar skog har försvunnit i jordbruksdriven avverkning mellan 2001 och 2022 – varav mer än 80 procent i tropikerna. Studien bekräftar tidigare kunskap om de största orsakerna till avskogning: röjning av skog för att skapa betesmark för köttproduktion, liksom produktionen av stora exportvaror som soja och palmolja. Men studien bidrar också med mer oväntade resultat.
Stapelgrödor har stor påverkan på avskogning
I kartläggningen framgår att stapelgrödor producerade för den inhemska marknaden har större påverkan på avskogningen än många stora exportvaror. Stapelgrödorna majs, ris och kassava står tillsammans för cirka elva procent av den totala jordbruksdrivna avskogningen, medan siffran för kakao, kaffe och gummi tillsammans är mindre än fem procent.
Till skillnad från många andra råvaror, som palmolja i Sydostasien och sojabönor i Sydamerika, är den avskogning som kan kopplas till basgrödor inte koncentrerad till vissa regioner, utan fördelad över stora delar av jordklotet.
– Debatten om avskogning har handlat mycket om hur vi i rika länder orsakar avskogning genom vår import, och detta är absolut viktigt att komma åt. Men vi får inte glömma att en stor del av avskogningen drivs av jordbruksproduktion för inhemska marknader. Så för att verkligen minska avskogningen måste man också agera i producentländerna, säger Martin Persson.
Forskarna hoppas att resultaten kan bli ett viktigt beslutsstöd för myndigheter och företag som vill agera för att minska avskogningen.
– Vår data visar var riskerna finns och var insatser behövs mest. Målet är att modellen ska kunna knyta samman forskare, beslutsfattare, företag och civilsamhället, säger Chandrakant Singh.
Utsläppen från avskogning lägre än förväntat
Studien ger också en detaljerad bild av hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av avskogningen kopplad till jordbruks- och skogsvaror. Jordbrukare och boskapsuppfödare röjer ofta skogsmark genom att bränna den, vilket gör att det kol som har lagrats i växtligheten frigörs som koldioxid.
Utsläppen beräknas till cirka 41 miljarder ton koldioxid mellan 2001 och 2022, eller i genomsnitt närmare 2 miljarder ton per år. Det är en betydligt lägre siffra än i tidigare globala sammanställningar, där de årliga koldioxidutsläppen har uppskattats vara mer än dubbelt så höga. Enligt Chandrakant Singh kan skillnaden förklaras med att studien har använt en mer detaljerad metod än i de tidigare beräkningarna.
– Men även om siffran är lägre än tidigare uppskattningar orsakar jordbruksrelaterad avskogning fortfarande runt fem procent av världens totala koldioxidutsläpp, säger han.
Ytterligare förbättrad modell är målet
Forskarna bedömer att fler varor än livsmedel kan täckas in i modellen framöver.
– Vi ser ett behov av att bredda analysen bortom livsmedel och jordbruk. Ett exempel är gruv- och energisektorn, som i allt högre grad driver både direkt och indirekt avskogning. På så sätt kan vi få en mer komplett bild av vilka ekonomiska aktiviteter som sätter press på skogar världen över, säger Chandrakant Singh.
Mer om forskningen:
Studien Global patterns of commodity-driven deforestation and associated carbon emissions har publicerats i Nature Food. Författare är Chandrakant Singh och Martin Persson, som är verksamma vid Chalmers tekniska högskola.
Studiens data och källkod är fria att använda. På online-dataplattform deforestation footprint dashboard är det möjligt att interagera med och visualisera avskogningsdatan i artikeln.
Mer läsning:
I samband med COP 30 i november 2025 släppte WWF en rapport om avskogningen i Amazonas, baserad på studien och dess modell DeDuCe. Läs Chalmers pressmeddelande om rapporten: Amazonas avskogas – och svenskarnas kaffedrickande spelar större roll än vårt köttätande
Mer om den globala avskogningen
Siffrorna gäller jordbruksdriven avskogning mellan 2001 – 2022
Livsmedel som driver den globala avskogningen
Nötkött (40 procent)
Palmolja (9 procent)
Sojabönor (5 procent)
Majs (4 procent)
Ris (4 procent)
Kassava (3 procent)
Kakao (2 procent)
Kaffe (1 procent)
Gummi (1 procent)
Länder som orsakar den största andelen av den globala avskogningen
Brasilien (32 procent)
Indonesien (9 procent)
Kina (6 procent)
Demokratiska republiken Kongo (6 procent)
USA (5 procent)
Elfenbenskusten (3 procent)
För mer information, vänligen kontakta:
Martin Persson, professor på avdelningen fysisk resursteori, vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, martin.persson@chalmers.se, 031 772 21 48, 070 207 81 98
Chandrakant Singh, forskare på avdelningen fysisk resursteori, vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, chandrakant.singh@chalmers.se, 031 772 16 03
Martin Persson talar svenska och engelska. Chandrakant Singh talar engelska.
På Chalmers har vi poddstudior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.
Bildtext till bilden ovan:
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har tagit fram en omfattande global kartläggning av hur olika varor orsakar avskogning. Bilden visar skogsminskning i Appalacherna.
Foto: Alex Diaz via Unsplash
Bildtext till bifogad bild på avskogning:
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har tagit fram en omfattande global kartläggning av hur olika varor orsakar avskogning. Bilden visar avskogning i Peru.
Foto: JYB Devot, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons. <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0>