Hjärnan reagerar olika på beröring beroende på sammanhang

Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.

En omfamning av en förälder, en varm hand på axeln eller en behaglig smekning av en romantisk partner är exempel på hur beröring kan stärka sociala band mellan människor och påverka känslor. Men även om beröring och känselsinnet har en mycket viktig funktion saknas kunskap om hur det fungerar.

Studier på djur har visat att hormonet oxytocin är kopplat till beröring och social anknytning. Men det finns många obesvarade frågor om vilken roll oxytocin spelar i socialt samspel och hur detta hormon fungerar tillsammans med hjärnan. För att studera detta närmare har forskare undersökt vad som händer i kroppen vid mjuk beröring.

– Vi såg att kroppens oxytocinsvar vid beröring påverkas av situationen: vad som har hänt en stund innan och vem man har ett samspel med. Hormonet fungerar inte som en strömbrytare som slås på och av, utan snarare som en dimmer, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

I studien, som publicerats i tidskriften eLife, deltog 42 kvinnor. Själva experimentet gick ut på att kvinnans manliga partner strök hennes arm med handen. Under tiden avbildades aktiviteten i hennes hjärna med funktionell magnetresonanstomografi, fMRT.

Under experimentet tog forskarna också upprepade blodprover för att kunna följa om nivån av oxytocin i kvinnans blod förändrades över tid. Genom att kombinera de olika mätningarna kunde forskarna undersöka om det fanns samband mellan hormonerna och vad som händer i hjärnan.

Mätningarna från den sociala interaktionen mellan kvinnan och hennes partner jämfördes med vad som hände när det i stället var en främmande, icke-hotfull man som rörde kvinnans arm på samma sätt. I hälften av experimenten var det partnern som strök hennes arm först, och i hälften var det främlingen. Kvinnorna som deltog var informerade om vem det var som rörde deras arm.

– Vår grundfråga var om oxytocinnivån skulle vara högre när partnern rörde kvinnans arm än när en främling gjorde det. Svaret blev ja – men bara när hennes partner var först i ordningen, säger India Morrison.

Forskarna fann att när partnern var först ökade kvinnans oxytocinnivå under den sociala interaktionen, för att därefter sjunka och öka igen när främlingen gjorde samma sak. Om det däremot var främlingen som rörde henne först hände inget alls med oxytocinet. När partnern därefter strök hennes arm blev det bara en liten ökning av oxytocin. Förändringarna i oxytocinnivåer var kopplade till aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för att sätta in händelser i ett sammanhang.

Oxytocin frisätts i en mängd olika situationer och har flera funktioner i kroppen.

– Det kan vara bra att ha i åtanke att sammanhanget är viktigt, exempelvis när det handlar om att ge syntetiskt oxytocin som nässprej som en del av behandling vid tillstånd som påverkar sinnesstämningen, säger India Morrison.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.

Artikeln: Human endogenous oxytocin and its neural correlates show adaptive responses to social touch based on recent social context, Linda Handlin, Giovanni Novembre, Heléne Lindholm, Robin Kämpe, Elisabeth Paul och India Morrison, (2023), eLife, publicerad online den 9 maj 2023­­

För mer information, kontakta gärna:

India Morrison, biträdande professor, india.morrison@liu.se, 013-28 69 03