Hög tillit till räddningstjänsten bland boende i utsatta områden​

Det finns en hög tillit till räddningstjänsten bland boende i utsatta områden. Men det finns också önskemål om att yrkeskåren bättre borde representera de boende när det kommer till bakgrund, kultur och språk. Det visar en unik studie som MDU har gjort på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

I studien har forskare undersökt hur boende i nio utsatta bostadsområden i Eskilstuna, Västerås och Uppsala uppfattar räddningstjänstens bemötande under räddningsinsatser. I dessa områden bor det en högre andel med utländsk bakgrund, lägre inkomst och utbildningsnivå. Forskarna har analyserat socioekonomiska faktorer och räddningsinsatser samt hur räddningstjänsten upplever arbetssituationen i bostadsområden.

Resultatet visar bland annat att:

• Antalet räddningsinsatser per 1000 boende är högre i flera av de utvalda bostadsområdena än kommungenomsnittet, framför allt i Eskilstuna.
• 84 procent har en hög eller mycket hög tillit till räddningstjänsten. Tilliten är högst i Eskilstuna (87 procent) och lägst i Uppsala (82 procent), medan Västerås ligger på genomsnittet (84 procent).
• Många boende, särskilt äldre (75+ år), har begränsad kunskap om räddningstjänstens roll och uppdrag och 21 procent känner inte till att räddningstjänsten är en separat blåljusverksamhet.
• De som aldrig har mött räddningstjänsten rapporterar en högre tillit än de som har haft kontakt med räddningstjänsten, där sjunker tilliten ju fler möten som de svarande rapporterar att de haft.

En delstudie har analyserat SCB:s statistik om socioekonomiska och demografiska faktorer för 2021–2022, samt MSB:s data om räddningsinsatser från tre räddningstjänster under 2022–2023. En annan delstudie baseras på en enkät till 7 200 personer i aktuella områden, med 229 svar (3,18 %). Svarsfrekvensen är låg, så slutsatser bör dras med försiktighet, men kan ändå ge vissa indikationer.

I en tredje delstudie har räddningstjänstpersonal intervjuats om hur de uppfattar mötet med allmänheten och i en den fjärde studien har boende i de tre städerna intervjuats om hur de uppfattar räddningstjänsten.

Höga förväntningar

Anna Johansson, statsvetare på MDU, har lett det tvärvetenskapliga projektet:
”Människor har generellt sett liten erfarenhet av räddningstjänsten och de förväntningar man har kommer ofta från TV-serier eller barnprogram. Det kan ge en felaktig bild. Det finns också en slags hjältestatus kring yrkesrollen. Det kan leda till besvikelse när räddningstjänsten inte lever upp till högt ställda förväntningar”, säger hon.

Hon berättar vidare att räddningstjänstpersonalen upplever att hjältestatusen ställer till det och att det är orimliga krav på vad de förväntas kunna åstadkomma under en räddningsinsats. Vidare så upplever både räddningstjänstpersonal och de boende att räddningstjänsten sammanblandas med andra blåljusmyndigheter.

Mångfald och inkludering

Resultatet från intervjuerna visar att boende i utsatta områden ser ett värde i att yrkeskåren skulle representera en större bredd av människor med olika bakgrund, som talade olika språk och hade en större kulturell kompetens. Intervjuerna med räddningstjänstpersonal visar att språkbarriären kan vara ett problem under insatsarbetet.

Räddningstjänsten är generellt sett en homogen grupp bestående av främst vita män. De medarbetare som forskarna har intervjuat från de tre räddningstjänsterna är skeptiska till en bredare representation och håller de fysiska antagningskraven högt. Samtidigt så berättar räddningstjänstpersonalen om de kulturkrockar och språkförbistring som gör det ibland är svårt att arbeta på skadeplats. Kvotering är ett ämne som dyker upp.
”Inom räddningstjänsten är det viktigt hur man som chef förhåller sig till rekrytering och hur man jobbar med inkludering och jämställdhet. Att jobba förebyggande och med mer kommunikativa åtgärder för att sprida kunskap om räddningstjänsten som organisation är centralt. Här vill jag passa på att lyfta det fina arbete som Eskilstuna räddningstjänst gör. De har en kommunbrandman och jobbar mycket förebyggande ute i olika bostadsområden”, säger Anna Johansson.

”Viktigt att känna sig omhändertagen”

Studien visar att yngre och äldre boende i utsatta områden inte har samma kunskap om hur räddningstjänsten agerar och har heller inte samma förmåga att skydda sig vid brand.
”Enligt lagen ska det vara likvärdigt. Jag tycker att det med dagens världsläge är mer aktuellt och viktigt än någonsin att fokusera på mångfald och inkludering. Det är oerhört viktigt att känna att man är representerad och omhändertagen i en utsatt situation, säger Anna Johansson och betonar vikten av samverkan: Att jobba med de här frågorna kräver samverkan mellan räddningstjänst och kommuner och det tar tid. Här finns tyvärr ingen quick fix.”

Fakta om studien

Studien Räddningstjänstens bemötande av den enskilde är utförd av MDU på uppdrag av MSB och i samarbete med Räddningstjänsten Eskilstuna kommun, Räddningstjänsten Mälardalen och Uppsala brandförsvar.

Projektgruppen har bestått av forskare från statsvetenskap och sociologi, i arbetet har även alumner och praktikanter från det statsvetenskapliga kandidatprogrammet medverkat i datainsamling och analys.