Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas
Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar hur slopade skattelättnader skulle påverka jordbruket och miljön om det samtidigt infördes ett jordbruksavdrag. Enbart slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Resultaten har just publicerats i en rapport från AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Både lönsamhet och produktion i svenskt jordbruk behöver stärkas för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin 2.0, samtidigt som sektorns miljöpåverkan behöver minska för att nå miljömålen. För att kunna konkurrera på lika villkor på den internationella marknaden har sektorn idag nästan helt undantagits från energi- och koldioxidskatt på diesel, som är en viktig kostnad i växtodlingen. Men detta innebär också att utsläppen från jordbruket blir högre än de annars hade varit, och att det blir svårare att nå miljömålen.
– Skatter på utsläpp är ett av de viktigaste styrmedlen för att minska dem. Att jordbruket betalar mindre skatt på diesel innebär att det blir mindre lönsamt att minska användningen av diesel, vilket ger högre utsläpp, säger Torbjörn Jansson, forskare vid SLU och AgriFood Economics Centre.
För att undersöka hur en förändring av skattesystemet skulle påverka lönsamhet, produktion och klimatpåverkan har forskarna analyserat olika kombinationer av höjd skatt på diesel och kompensation i form av ett generellt skatteavdrag för jordbruksföretag. Bland annat har de undersökt vilka produktionsgrenar som påverkas mest.
– Våra resultat visar att en höjd dieselskatt leder till minskad produktion och lönsamhet, särskilt inom växtodlingen. Ett jordbruksavdrag kan däremot stimulera produktionen av alla jordbruksprodukter, men det riskerar också att öka utsläppen, säger medförfattaren Samuel Arfwedson.
När forskarna väger samman effekterna på jordbrukssektorns ekonomi, kostnaden för skattebetalarna och miljökonsekvenserna framstår en höjd dieselskatt utan kompensation som det samhällsekonomiskt bästa alternativet.
– Våra beräkningar visar att de ökade skatteintäkterna, tillsammans med vinsterna i form av minskade växthusgasutsläpp av slopad skattenedsättning på diesel, överstiger förlusterna för jordbruket, säger Torbjörn Jansson.
Samtidigt lyfter författarna fram att en sådan förändring innebär både produktions- och inkomstbortfall för jordbrukarna, vilket kan vara problematiskt med tanke på jordbrukets betydelse för livsmedelsberedskap och produktionsmålen i livsmedelsstrategin. Studien pekar därför på att en skatteväxling med ökad skatt på diesel och ett jordbruksavdrag kan vara ett alternativ för att bibehålla sektorns konkurrenskraft och produktion.
– Om jordbruksavdraget sätts i nivå med de ökade kostnaderna för dieselskatten kan lönsamheten i sektorn som helhet bibehållas och utsläppen ändå bli lägre än med dagens skatter, säger Torbjörn Jansson.
Kontaktperson
Torbjörn Jansson, utredare, docent i nationalekonomi
AgriFood Economics Centre och
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-67 17 88, Torbjorn.Jansson@slu.se
Rapporten
Samuel M. Arfwedson och Torbjörn Jansson. Jordbruksavdrag och bränsleskatt – så påverkas konkurrenskraft och miljö. AgriFood Fokus 2025:2. https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2219
Mer om skatt på jordbruksdiesel
Idag återbetalas nästan hela energi- och koldioxidskatten på jordbruksdiesel. Den ordinarie skatten uppgår till 4 451 kronor per kubikmeter, varav 4 189 kronor återbetalas genom nedsättningar.
Bränslen och drivmedel står för 7 procent av jordbrukssektorns kostnader, men inom vissa växtodlingsgrenar är andelen betydligt högre. Exempelvis kan bränslekostnaden vid höstveteodling uppgå till 18 procent.
Diesel står för 96 procent av jordbrukets bränsleanvändning, och år 2021 förbrukades 237 miljoner liter diesel till jordbrukets arbetsmaskiner. Detta motsvarade cirka 1 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.
Det föreslagna jordbruksavdraget syftar till att kompensera för de ökade kostnaderna till följd av de slopade nedsättningarna och motsvarar 7 procent av jordbruksverksamheternas intäkter