Blodförtunnande behandling till patienter med avancerad njursvikt och förmaksflimmer utvärderas i ny studie

– Idag saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till om patienter med avancerad njursvikt ska rekommenderas blodförtunnande läkemedel (antikoagulationsbehandling) vid förmaksflimmer, eller inte. Trots den höga förekomsten av förmaksflimmer, och det faktum att risken för stroke ökar med tilltagande grad av njursvikt, har denna patientgrupp fram tills nu uteslutits från större randomiserade, kontrollerade studier av den strokeskyddande effekten av blodförtunnande behandling, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av forskarna som leder studien.

I studien, som startade nu i februari, medverkar nästintill samtliga njurmedicinska kliniker i Sverige, samt flera centra i Norge, Finland och Island. Forskarna räknar med att inkludera 1000–1400 personer med avancerad kronisk njursvikt (stadium 5), med eller utan dialysbehandling, som samtidigt har förmaksflimmer. Patienterna kommer att slumpas/randomiseras till standardbehandling och blodförtunnande behandling eller enbart standardbehandling. Uppföljning kommer att ske under upp till sex år.

Runtom i världen ökar förekomsten av kronisk njursjukdom (CKD) på grund av en åldrande befolkning med allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom. I den äldsta delen av befolkningen har över 50 procent kronisk njursjukdom. Dock är det bara liten andel som försämras till avancerad kronisk njursvikt, med behov av dialys eller njurtransplantation.

Både risken för komplikationer i hjärta-kärl och dödlighet ökar successivt för personer med kronisk njursjukdom. Vid kronisk njursvikt (stadium 5) är förekomsten av förmaksflimmer 18-27 procent jämfört med 3-4 procent i normalbefolkningen. Förmaksflimmer är kopplat till en fem gånger högre risk att drabbas av ischemisk stroke, den vanligaste typen av stroke som uppstår när blodtillförseln till en del av hjärnan blockeras av antingen en blodpropp i hjärnans blodkärl eller åderförkalkning på insidan av blodkärlen.

– Allvarligt njursjuka löper en flerfaldigt ökad risk för både stroke och allvarliga blödningar. Trots det finns det idag ingen kunskap om vilken standardbehandling man bör välja vid förmaksflimmer i denna patientgrupp. Därför kan denna studie får stor betydelse framöver inom sjukvården, avrundar Maria Eriksson Svensson.

FAKTA om studien: Stroke propylaxis with Apixaban in patients with Chronic Kidney Disease stage 5 and atrial fibrillation (SACK)

• Genomförs vid nästintill samtliga njurmedicinska kliniker i Sverige, samt flera centra i Norge, Finland och Island. Totalt kommer 1000–1400 personer med avancerad kronisk njursvikt (stadium 5) att inkluderas.
• Bedrivs genom Svensk Njurmedicinsk Förenings Forskningsnätverk (SNFFo) och har anslag från Vetenskapsrådets kliniska behandlingsforskning (VR KBF).
• Det är en så kallad registerrandomiserad, kontrollerad öppen klinisk prövning där bland annat Svenska NjurRegister (SNR) används för att samla in data och följa patienterna.
• Studien leds av Marie Evans, överläkare/docent vid Karolinska institutet och Maria Eriksson Svensson från Akademiska sjukhuset, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. I Uppsala medverkar även överläkare/docent Hans Furuland och forskningssköterska Kerstin Marttala.

För mer information/intervju, kontakta:
Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet;
018-617 35 40 eller 0722-121719
maria.k.svensson@medsci.uu.se