Honors och hanars förmåga att hantera stress kan vara skillnad mellan liv och död
Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför oftare slukas av större fiskar.
Vissa djur har utvecklat förmågan att ändra utseende för att försvara sig mot rovdjur om det behövs. Samtidigt kan de spara energi på att inte ändra utseende när det inte är nödvändigt. Det är en fördel för djur som lever i miljöer där risken att bli uppäten av rovdjur varierar. Men det är skillnad på honors och hanars förmåga att undkomma fienden på det här sättet. Forskare vid Lunds universitet har undersökt fiskarten ruda som har förmågan att ändra sitt utseende utefter närvaron av rovfiskar.
– När doften av rovfisk sprider sig i vattnet börjar rudorna förändra sitt yttre likt karaktärer i Transformers. Från att ha vuxit på längden gör rovfiskens närvaro att rudan istället växer på höjden. Den högre kroppsformen gör den mycket svårare att svälja för rovfiskar med små munnar. Den nya kroppsformen ger dessutom bättre accelerationsförmåga, vilket är en fördel när fisken måste fly undan en attackerande gädda, säger Jerker Vinterstare, som utförde studien under sin tid vid Lunds universitet.
I vatten utan rovfisk syns ingen skillnad mellan rudor av olika kön. Men eftersom honor och hanar generellt sett skiljer sig åt i hur de förökar sig gjordes ett kombinerat labb- och fältexperiment för att testa om denna skillnad påverkar individens förmåga att försvara sig mot rovfisk.
– Hanarna hade ett tydligt försvar mot sjöarnas rovfiskar vilket honorna inte hade. I nästa steg tog vi in rudor från en sjö utan rovfisk och exponerade hälften av dem för gäddor under kontrollerade laboratorieförhållanden. Efter sex månader analyserade vi rudornas utseende och kön – även här var resultaten tydliga. Hanarna hade under dessa sex månader förändrat sina kroppar och blivit mer högryggade, vilket honorna inte hade blivit, säger Jerker Vinterstare.
Generellt sett investerar honor mer i avkomman än hanar, en ojämlikhet som är relativt vanlig i djurriket och som skulle kunna förklara varför vissa individer tycks ha mer energi att lägga på försvaret mot rovdjur. Även om rudans förmåga att ändra sin kroppsform efter rådande risk för rovfiskangrepp är känd, vet vi inte hur denna kroppsförändring regleras rent fysiologiskt. Tidigare studier har dock kunnat koppla stresshormoner till fiskens utseendemässiga försvar. För att öka förståelsen för vad som ligger bakom detta – och se om det finns skillnader mellan honors och hanars reaktioner –analyserade forskarna generna i djurens stressystem. Detta hos honor och hanar som antingen levt med eller utan gädda under sex månader.
– Vi hittade starka belägg för att hanar och honor reagerar helt olika på stressen som en närvarande gädda utgör. Hanarna ökade uttrycket av stressgener medan honorna minskade uttrycket av samma gener. Detta kan tyda på att hanar reagerar annorlunda på rovdjursframkallad stress, jämfört med honor – och att denna skillnad kan förklara varför honor och hanar ser olika ut i närvaro av rovfiskar, säger Jerker Vinterstare.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Evolution: ”Sex matters: predator presence induces sexual dimorphism in a monomorphic prey, from stress genes to morphological defences”
https://doi.org/10.1093/evolut/qpac030
För mer information, kontakta:
Jerker Vinterstare
Biologiska institutionen
+46 73 044 98 67