Hur påverkas regeringssamarbeten av ett komplext politiskt landskap?
En ny studie undersöker varför regeringsbildningar ofta tar lång tid och varför processen blivit särskilt utmanande i dagens politiska klimat. Resultaten visar att det inte enbart handlar om ideologiska skillnader, utan också om hur partier relaterar till varandra och till de frågor som dominerar samhällsdebatten.
Jonas Lindahl, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, har i sin avhandling, Coalition Governments and Multidimensional Conflict Structures, undersökt hur förändringar i det politiska landskapet påverkar regeringsbildningar.
Studien visar att den traditionella vänster-högerdimensionen i politiken nu alltmer kompletteras av en sociokulturell dimension där frågor som migration, integration och brottslighet spelar en central roll.
Svårigheterna märks som tydligast under själva regeringsbildningen, men det är också då möjligheter uppstår för att hitta lösningar som kan förebygga framtida problem. Lindahl menar att när partier måste förhandla om fler frågor blir förhandlingarna troligtvis längre och mer komplicerade.
– Vi kan på ganska goda grunder anta att regeringar vill sitta kvar så länge som de kan, så de har ett intresse av att försöka mota potentiellt skadliga åsiktsskillnader i grind så tidigt som möjligt under mandatperioden, säger Jonas Lindahl.
Lindahl lyfter även fram en avgörande men ofta förbisedd faktor, relationen mellan partirepresentanter. I studien undersöks hur affektiv eller känslomässig polarisering, som innebär hur man känner inför sitt eget och andra partier, påverkar regeringsbildningar.
– Hur man känner inför andra partier och deras representanter kan möjligen ha större inverkan än ideologiska skillnader, säger Jonas Lindahl.
Regeringens överlevnad och oväntade händelser
En av artiklarna som ingår i avhandlingen fokuserar på hur mycket partirepresentanter gillar eller ogillar andra partier och deras representanter, och hur detta påverkar vilka styren som bildas i svenska kommuner. Resultaten visar att dessa skillnader i affekt kan ha större inverkan än ideologiska skillnader på vilka styren som bildas.
– Effekterna av så kallad affektiv eller känslomässig polarisering har varit i hetluften de senaste åren i forskningen men har mest fokuserat på väljarna, så det är intressant att se en trolig effekt även bland folkvalda politiker, säger Jonas Lindahl.
Studien lyfter även hur regeringars stabilitet påverkas av det politiska landskapet. Lindahls undersökning visar att regeringar som möter en splittrad opposition har större chans att överleva än de som står inför en enad opposition.
Samtidigt visar studien att en splittrad opposition i vissa fall kan lyckas enas för att fälla en regering, även om de inte lyckas ersätta den. Det är något som Sverige upplevde både 1990 och 2021, berättar Lindahl.
Ökad sårbarhet i ett mer komplext politiskt landskap
Lindahl framhåller att även efter att en regering har bildats är arbetet långt ifrån över. Ett mer splittrat parlament kan leda till en mer komplicerad regeringsbildningsfas. Trots detta visar forskningen att regeringar som möter en ideologiskt splittrad opposition tenderar att överleva längre än de som möter en samlad opposition.
– Sverige är ett typexempel på det här mönstret. Socialdemokraterna kunde länge utnyttja det faktum att Vänsterpartiet och de borgerliga partierna inte kunde komma överens om en alternativ regering och därmed styra i minoritet, avslutar Jonas Lindahl.
Kontakt
Jonas Lindahl
Gästlärare, Satsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
E-post: jonas.lindahl01@umu.se
Telefon: +46 90 7866828
