Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom

– Trots de senaste decenniernas omfattande försök att komma till rätta med den ökande risken för hjärtsjuklighet och dödlighet vid svår kronisk njursjukdom, bland annat med statiner, har inga banbrytande behandlingsförbättringar skett. Därför är dessa studier mycket angelägna. Fokus är om inflammation kan vara ett framgångsrikt behandlingsmål, säger Bengt Fellström, senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, nationell koordinator och ledamot i styrkommittén för en av studierna.

Kronisk njursjukdom är ett allvarligt tillstånd, som innebär att kroppen inte gör sig av med restprodukter och vatten i tillräcklig mängd. Många patienter behöver dialys. Dessutom leder kronisk njursjukdom ofta till en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Risken ökar gradvis ju längre dialysbehandlingen pågår. De största riskfaktorerna är högt blodtryck, diabetes, rubbningar i viktiga fetter (dyslipidemi), avvikelser i kalcium-fosfat-PTH, tid i dialys och systemisk inflammation, dvs inflammation i flera organ samtidigt.

I flera studier de senaste åren har man prövat läkemedelskandidater som blockerar effekterna av interleukin-6, ett protein som är viktig budbärare mellan immunsystemets celler, där man sett positiva effekter på biomarkörer relaterade till inflammation och hjärtsjukdom.

En större internationell multicenterstudie har startat på 6 200 patienter med nedsatt njurfunktion, där man utvärderar en monoklonal antikropp mot just interleukin-6.

– Det handlar om ett målinriktat läkemedel mot proteinet interleukin-6, som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen. Den studien går ut på att undersöka om behandlingen faktiskt minskar förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Patienterna ska följas under tre år, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika huvudprövare i Uppsala.

Inom kort startar ytterligare en internationell, randomiserad studie som ska inkludera cirka  2 100 dialyspatienter. Det är en så kallad fas III-studie, som startar i USA vid halvårsskiftet och därefter successivt i Europa och Sverige. Patienterna slumpas in i två grupper där den ena får den nya läkemedelskandidaten, en annan IL6-blockerare. Patienterna kommer att rekryteras på närmare 200 dialyskliniker, däribland Akademiska sjukhuset. Tidigare har en fas II-studie visat på mycket goda effekter på biomarkörer kopplade till hjärtsjukdom. Resultaten publiceras i den ansedda medicinska tidskriften Nature Medicine.

– Vi ska utvärdera ett inflammationsdämpande läkemedel, en monoklonal antikropp/IL6 hämmare, på patienter med kronisk njursjukdom och högriskpatienter i dialys. Patienterna kommer att följas upp under fyra till fem år för att fånga upp effekten på hjärt-kärlkomplikationer. Dessutom kommer vi att kartlägga säkerhetsaspekter eftersom dialyspatienter har ökad infektionsbenägenhet, säger Maria Eriksson Svensson.

FAKTA: Monoklonala antikroppar

• Målinriktade läkemedel som baseras på proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen.
• Benämningen monoklonal innebär att antikropparna/proteinerna härstammar från en enda klon och alltså är riktade mot samma målämne.
• Läkemedlen verkar unikt mot just de ämnen eller strukturer som man vill blockera.
• Monoklonala antikroppar har använts i behandling av cancer sedan slutet av 90-talet. Idag används cirka olika 25 monoklonala antikroppar rutinmässigt vid behandling av cancer.

För mer information/intervju, kontakta:

Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
072-212 17 19
maria.eriksson.svensson@akademiska.se eller maria.k.svensson@medsci.uu.se

Bengt Fellström, senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; 070-548 31 70, bengt.fellstrom@medsci.uu.se