Interaktiv högläsning stärker relationen mellan spädbarn och föräldrar
En ny avhandling visar på flera positiva förändringar när föräldrar ägnar sig åt interaktiv högläsning för spädbarn. Föräldrarna upplevde att barnens kommunikation ökade, det blev lättare att förstå barnets signaler, och att relationen till barnet blev starkare.
Det är välkänt att högläsning stödjer barns språkutveckling. Tidigare studier har visat hur barn utvecklas språkligt och kognitivt genom tidig läsning. Man har också sett att det har positiva effekter för den som läser, i form av till exempel ökad känslomässig närhet till barnet.
I en ny avhandling riktas ljuset mot högläsning tillsammans med de allra yngsta barnen, som ännu inte har utvecklat ett talat språk. Psykologen Emma Bergström har undersökt föräldrars erfarenheter av interaktiv högläsning tillsammans med bebisar i åldern 8-18 månader.
Avhandlingen fokuserar på en interaktiv läsmetod som heter dialogläsning. Den innebär att göra barnet aktivt i läsningen, genom att till exempel följa vad barnet är intresserat av i boken och dröja kvar där. Det handlar även om att ha delad uppmärksamhet med barnet, alltså att titta på saker gemensamt. En annan viktig del är att föräldern använder sig av gester och ljud för att engagera barnet i läsningen.
– Det viktiga är inte texten i boken, utan att göra barnet aktivt i läsningen, genom ljud och gester, och att våga stanna kvar vid det som barnet tycker är kul, säger Emma Bergström, forskare i psykologi.
Emma följde och intervjuade 11 föräldrar som fick lära sig grunderna i dialogläsning, och sedan använda de olika teknikerna när de läste tillsammans med sina barn.
Resultatet visade på flera positiva erfarenheter. Föräldrarna menade att barnen kommunicerade mer än tidigare och att de blev mer aktiva i lässtunden, i stället för att vara passiva lyssnare. Föräldrarna upplevde också att de själva blev bättre på att läsa av barnet och förstå när barnet uttryckte något.
– Generellt upplevde föräldrarna att relationen till barnet blev starkare. De kände sig mer lyhörda och närvarande, och upplevde lässtunden som ett tillfälle för både glädje och närhet till barnet, säger Emma Bergström.
Förutom dessa fördelar menar Emma att interaktiv högläsning kan vara ett alternativ till små barns skärmtid.
– Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn under två år inte ska använda digitala medier alls. Jag tänker att interaktiv högläsning är ett bra och enkelt alternativ till skärmtid. Det stärker relationen mellan föräldern och bebisen, samtidigt som det skapar glädje i vardagen, säger Emma Bergström.
Mer information
Emmas doktorsavhandling: Bergström, E. (2025). Playful reading: fostering parent-infant interaction and communication through interactive shared reading. Doctoral Thesis. Växjö, Linnaeus University Press. Läs avhandlingen
Ny bilderbok. Emmas forskning har även resulterat i bilderboken ”Vad gör katten?”. Boken är skapad tillsammans med forskaren Anna Bratt och illustratören Ella Bratt, och ska inspirera föräldrar till lekfulla läsestunder med sina barn. Läs mer om boken ”Vad gör katten?”
Kontakt
Emma Bergström, doktor i psykologi, 0470-70 80 73, emma.bergstrom@lnu.se
Linnéuniversitetets presstjänst, 0470-70 88 77, press@lnu.se