Jämför vårtecken nu och då genom Vårkollen 2023

Vintern har varit nyckfull, inte minst i södra Sverige, med flera snöperioder och varmt däremellan. I norr har framför allt kusten fått ovanligt mycket snö vid flera tillfällen. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat på just denna vår, runt om i landet, för att kunna få koll på klimatförändringars inverkan på växterna. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.

Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tiotusentals observationer rapporterats in från hela landet om vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. De flesta av dessa har kommit så långt i södra Sverige att det inte längre känns som vår, medan det längst i norr fortfarande känns som vinter.

Vi i Sverige har en unik möjlighet att få koll på hur långt våren har kommit olika år och att jämföra med observationer som gjordes med början 1873. Genom att samla in vårtecken under många år, kan vi analysera hur växterna tar emot våren och om det finns några trender som tyder på att det är bestående skillnader från förr, på grund av klimatförändringar.

– De flesta är intresserade av att hitta vårtecken i naturen, om det så bara är dropp från istappar. Vi är glada att det är så många som också vill vara medborgarforskare genom att rapportera sina fynd till Vårkollen. Dessa vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för att vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid en och samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Tidiga vårtecken har redan skådats på många platser i landet, men det är också stora delar av landet som fortfarande är täckt med snö, vilket håller tillbaka vårtecknen på många platser. Tidigare Vårkollar har visat att våra allra tidigaste vårtecken är särskilt kopplade till snöns utbredning. Sådana här lokala variationer gör att det är viktigt att få in rapporter både från platser där blomningen redan är över och från platser där vårblommorna inte har hunnit slå ut än.

Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så vi behöver fortsätta göra observationer av detta under en längre tid. De senaste 12 åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat nästan två veckor tidigare än vad som var normalt för 150 år sedan. Men hur ser det ut i år?

– Vårtecknen dokumenterades av ett observatörsnätverk från 1873 till början av 1900-talet och vi kan nu jämföra deras uppgifter med de vi får in via Vårkollen, säger Ola Langvall från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, och vi har därmed möjlighet att se vad som har hänt med klimatet på 150 år.

Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

OBS! Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras den 2 maj, som är första vardagen efter Vårkollens genomförande.

Mer information

Vårkollens hemsida: www.vårkollen.se

Ladda hem folder om Vårkollen

Kontaktpersoner nationellt

Svenska botaniska föreningen (www.svenskbotanik.se)

Mora Aronsson
mora.aronsson@svenskbotanik.se, 072-512 10 43

Moa Pettersson
moa.pettersson@svenskbotanik.se, 070-923 66 76

Sveriges lantbruksuniversitet, samordnare för Svenska fenologinätverket
(www.naturenskalender.se, www.vårkollen.se)

Ola Langvall
ola.langvall@slu.se, 070-600 52 26

Regionala kontaktpersoner

Bohuslän, Tore Mattsson, toremattsson1@gmail.com, 073-089 00 38

Dalarna/Leksand, Kicki Marcus, kicki.marcus@gmail.com, 070-274 51 00

Dalarna, Matilda Elgerud, m.elgerud@gmail.com, 0736-47 41 60

Dalsland, Claes Kannesten, claes.kannesten@telia.com, 073-801 64 02

Gästrikland, Peter Ståhl, peter.b.stahl@gmail.com, 073-024 20 43

Hälsingland, Stefan Olander, skalensfabod@gmail.com, 070-569 26 90

Härjedalen, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16

Jämtland, Staffan Åström, carex47@gmail.com, 070-686 82 74

Medelpad, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16

Småland, Åke Rühling, ake.ruhling@telia.com, 070-606 86 21

Södermanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82

Uppland/Stockholm, Yolanda Karlsson, yolandakarlsson@gmail.com, 072-026 59 41

Värmland, Pär Dahlström, par.dahlstrom@gmail.com, 070-518 06 24

Västerbotten, Mats Johansson, mats@carlslid.se, 070-534 93 74

Västmanland, Bengt Stridh, stridh.bengt@telia.com, 070-532 30 67

Västmanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82

Västmanlands län, Henrik Berg, henrik.berg@lansstyrelsen.se, 010-224 92 15

Ångermanland, Stefan Grundström, stefan.grundstrom@hotmail.com, 073-091 25 69

Öland, Ulla-britt Andersson, ullabritt.oland@gmail.com, 070-536 78 36

Östergötland, Kjell Antonsson, kjell.antonsson56@gmail.com, 072-516 42 45