Känslor viktiga för objektiva domar

Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Att vara medveten om detta är ingenting som minskar objektiviteten i processerna. Tvärtemot den gängse hållningen inom rättsväsendet är olika känslor viktiga verktyg för att värdera hur kunskap byggts upp och uppfattningar formats. Det visar en studie från Göteborgs och Uppsala universitet.   

Traditionellt anses inte känslor höra hemma i rättsprocesser. Åklagare och andra inblandade ska hålla dem utanför, för att säkra en objektiv bedömning. Men nyfikenhet, tvivel, övertygelser, aningar, besvikelser och liknande känslor finns alltid med hos åklagare och andra inom rättsväsendet när de bedömer olika stadier i förundersökningar. Att vara medveten om dem, och hur de påverkar ens inhämtande av kunskap, är inget som komprometterar objektiviteten i förundersökningarna.  

– Tvärtom stärks objektiviteten av den medvetenheten. Det säger Åsa Wettergren vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Nina Törnqvist vid Uppsala universitet gjort studien.  

De har tillsammans med bland andra Stina Bergman Blix vid Uppsala universitet i fyra olika projekt följt mer än 350 rättsfall och intervjuat över 50 åklagare i Sverige. Och de har kunnat konstatera att känslor alltid är med som en oskiljaktig aspekt av en förundersökningsprocess.  

– Åklagare pendlar mellan tvivel och säker övertygelse under processerna. Tvivel parat med nyfikenhet och liknande känslor driver på processerna, öppnar upp för att söka mer kunskap, säkrare underlag. Övertygelse om att man är på rätt spår, å andra sidan, hjälper till att utesluta alternativ och ta nästa steg i utredningen, säger Åsa Wettergren.  

Pendlingen påverkas också av hur personer i åklagarens omgivning ställer sig. Under förundersökningens gång diskuterar åklagare sina tvivel, hintar och funderingar med kollegor och polisutredare hen har förtroende för. Deras respons har stor betydelse för att stärka åklagaren i hens uppfattningar. Likaså spelar exempelvis en domares beslut att hålla kvar en misstänkt i häkte stor roll för bedömningen. 

–Olika former av ”institutionellt stöd” ger en kollektivt baserad övertygelse och har stor betydelse för att förstå och våga lita på den kunskap som förundersökningen gett, säger Nina Törnqvist.   

Att reflektera mer över känslor som är med och bygger upp kunskap, och att öka insikten om hur de påverkar olika beslut, ökar objektiviteten och rättssäkerheten, menar forskarna. Resultaten kan vara utgångspunkt för mer forskning om känslors betydelse också i andra sammanhang där beslutsfattande ska vara objektivt.  

Fakta 

Studien är publicerad i Journal of Law and Society, 2023;50:208–230. https://doi.org/10.1111/jols.12421 

Kontakt:  

Åsa Wettergren, telefon:  031-786 4224, mejl: asa.wettergren@socav.gu.se 

Nina Törnqvist, nina.tornqvist@uu.se