Kartlagda korngener förbättrar oddsen i kapprustning
Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar.
Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse för svenskt jordbruk.
En omfattande forskningsstudie har nu tagit fram detaljerad information om arvsmassan hos mer än 1 000 olika sorter av korn. Totalt 80 forskare från tolv länder har bidragit i arbetet. En av de medverkande är Mats Hansson, professor i molekylär växtbiologi vid Lunds universitet.
Han konstaterar att vi lever i en värld med fortsatt ökande befolkning samtidigt som odlingsytorna minskar. Inte minst i det perspektivet kommer den aktuella studien att vara av stort värde.
– Växtförädlare kan nu använda denna information för att förbättra det korn som bönderna odlar, säger Mats Hansson.
Studiens resultat kommer att fungera som ett uppslagsverk för att göra växtförädling och forskning lättare. All växtförädling baseras på genetisk variation. Det behövs därmed detaljerad kunskap om arvsmassans genetiska variation för att man ska kunna jobba framgångsrikt med förädlingsarbete. Ofta måste växtförädlarna anpassa grödor till nya regioner, nya sjukdomar och nya skadeinsekter.
– Växtförädling är en ständigt pågående process av typen kapprustning, säger Mats Hansson.
Den aktuella studien har undersökt kornets alla gener och den variation som finns hos dna-sekvenserna i generna. Dna är det som bygger upp generna och därmed hela arvsmassan. Studiens resultat kommer enligt Mats Hansson att rent konkret kunna hjälpa växtförädlare att utveckla kornsorter som ger större skördar och olika specifika kvaliteter.
Växtförädlingen kommer också att kunna göras i ett snabbare tempo tack vare den nya forskningsstudiens kartläggning. Eftersom korn är ett gräs likt annan stråsäd – som vete, råg och havre – kan kunskapen i korn även användas av växtförädlare som håller på med dessa andra grödor, påpekar Mats Hansson.
Forskningsstudien har nyligen publicerats i tidskriften Nature: Structural variation in the pangenome of wild and domesticated barley.
För mer information, kontakta:
Mats Hansson, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046 222 49 80, 070 278 99 57
Presskontakt
johan.joelsson@science.lu.se
046 222 71 86