Klimatförändringarna har ökat artrikedomen av dagfjärilar i Sverige och Finland – kan få stora konsekvenser för ekosystemen
Ny forskning visar att dagfjärilar i Sverige och Finland har blivit fler och spridit sig norrut under de senaste 120 åren. Det beror på en kombination av stigande temperaturer, ändrad markanvändning och de olika arternas förutsättningar och behov. Somliga fjärilar är viktiga pollinatörer, andra är skadegörare på växter och nästan alla nyttjas som föda av bland annat fåglar. Den ökade artrikedomen och nya sammansättningen av fjärilsarter kan därför få stora konsekvenser för ekosystemens funktion.
Klimatförändringar påverkar och hotar den biologiska mångfalden världen över. Men konsekvenserna av de förändrade livsvillkor som klimatförändringarna orsakar skiljer sig mellan olika geografiska regioner och grupper av organismer.
En omfattande studie genomförd av ett internationellt forskarteam med ledning från Linnéuniversitetet, i samarbete med Lunds universitet, Gävle universitet och Finlands miljöinstitut (SYKE), har avslöjat fascinerande insikter om klimatförändringarnas effekter på den biologiska mångfalden.
– Vi var intresserade av hur fjärilarnas utbredning har förändrats under de senaste 120 åren till följd av de ändrade utmaningar och levnadsförhållanden som kännetecknar vår föränderliga värld. Miljöförändringarna påverkar inte bara temperaturen – det bidrar också till ändrad markanvändning, nya artsammansättningar och samspel, förklarar Johanna Sunde, studiens huvudförfattare och forskare vid Linnéuniversitetet.
Forskningen, publicerad i Communications Biology, visar hur klimatförändringar, markanvändning och arternas olika egenskaper tillsammans har bidragit till förändringar av det geografiska utbredningsområdet för 131 fjärilsarter i Sverige och Finland under de senaste 120 åren.
Forskarna upptäckte att antalet fjärilsarter har ökat med i genomsnitt 64 procent, från 46 till 70 arter per provins. Det beror på att många fjärilsarter har förskjutit sina utbredningsområden norrut. Ökande temperaturer har varit avgörande för fjärilarnas nya utbredningsmönster.
Fjärilarnas förmåga att följa med när temperaturerna rör sig norrut påverkas också av människans markanvändning och av de olika arternas egenskaper, förutsättningar och behov, som vilka temperaturer, naturtyper och värdväxter olika fjärilar föredrar.
– Att förstå hur dessa faktorer interagerar och påverkar förutsättningarna för olika arter kommer att vara avgörande när vi fortsätter att möta och hantera effekterna av den globala uppvärmningen, förklarar Johanna Sunde.
De förändringar som fjärilsfaunan har genomgått under det senaste seklet understryker hur komplexa de ekologiska konsekvenserna av ett varmare klimat kan vara. Därför är det viktigt att beakta ett brett spektrum av samverkande faktorer när man övervakar och planerar åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Fjärilarnas förändrade utbredningar illustrerar samspelet mellan arterna och deras miljö.
– Vi hoppas att våra resultat kommer att uppmuntra till ett bredare ekologiskt perspektiv på klimatförändringarnas inverkan, med betoning på behovet av att beakta klimatfaktorer, förändringar i markanvändning och arternas egenskaper. Vi bevittnar bokstavligen dramatiska förändringar i naturen och hur olika fjärilsarter anpassar sig till nya förutsättningar. Det är också viktigt att tillägga att även om vi generellt ser en högre artrikedom i provinserna så finns det också somliga arter som inte tycks kunna anpassa sig eller hinna sprida sig i samma takt som temperaturerna. Sådana arter minskar därför i antal och går en osäker framtid till mötes, tillägger Sunde.
Mer information
- Länk till artikeln i Communications Biology: Century-long butterfly range expansions in northern Europe depend on climate, land use and species traits
Kontakt
Johanna Sunde, forskare, 0480-44 67 43, johanna.sunde@lnu.se
Markus Franzen, lektor, 0480-44 62 97, markus.franzen@lnu.se
Anders Forsman, professor, 0480-44 61 73, anders.forsman@lnu.se