Klosterliv – från Egyptens öken till Hammarkullen

Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, saknade kurslitteratur som täckte klosterlivets historia i sin helhet och bestämde sig för att skriva den själv. Det resulterade i en handbok med avstamp i antikens ökenkloster, via medeltidens reformkloster till dagens Hammarkullen och samtidens protestantiska kommunitetsliv.

– De flesta böcker som finns handlar om specifika ordnar, länder eller tidsperioder och ofta med fokus på den västerländska kyrkan. Jag ville få med bredden, både Syrien, Egypten, USA och Sverige, samt alla ordnar.

Ett återkommande tema i boken är ”spiritualitet i världen” och syftar till den paradox där klosterlivet på samma gång framstår som världsfrånvänt och avskilt, samtidigt som det engagerar sig i världsangelägenheter. 

– Vadstena kloster ägde gårdar i hela Sverige. De var väldigt involverade i ekonomin och därmed hade de även en politisk betydelse, säger Martin Berntsson. 

Ett mer ”extremt” exempel är mystikern Julian av Norwich som på1300-talet lät sig muras in i en kyrkvägg tillsammans med sin katt. Samtidigt som hon var avskärmad från omvärlden, engagerade hon sig i samhällsdebatten.

– Genom ett hål i väggen kunde hon få mat och kommunicera. De texter hon skrev innehöll mycket tankar om det engelska samhället och hur detta skulle reformeras i en tid då digerdöden hade härjat i landet.

Det har skett två stora katastrofer för klosterrörelsen i Europa: reformationen och den franska revolutionen. I Sverige rådde länge ett förbud mot kloster och det upphävdes inte helt förrän 1977

– Det handlar inte om att klostren var onödiga utan att de helt enkelt var alldeles för viktiga. De var både ekonomiskt betydande och djupt involverade i människors tänkande. I båda fallen ville man få folk att tänka på ett nytt sätt, centrerat kring antingen det lutherska trosinnehållet eller kring jämlikhet, frihet och brödraskap, säger Martin Berntson.

Sin tids superhjältar
Boken lyfter också fram det utomeuropeiska klosterlivet, så som det syriska medeltida arvet. Svensk forskning har under de senaste 10–20 åren bidragit med betydande kunskap inom detta område. De syriska munkarna framställs både som extrema och världsfrånvända, men deras kristna mission sträckte sig ändå hela vägen till Kina längs sidenvägen. Detta visar att de var både drivna och organiserade.

– Det gick rykten om de syriska munkarna, bland annat att de levde som djur utomhus och åt gräs. Mycket av detta har dock visat sig vara fiktion, skapad främst för stadsbor. Munkarna fungerade lite som superhjältar, likt Fantomen eller Stålmannen – extrema, men samtidigt som inspirerande förebilder.

I Sverige är klosterlivet främst synligt som vårt kulturarv, inte minst genom Heliga Birgitta. Runt millennieskiftet växte en ny slags kommunitetsrörelse fram som innebär att man delar ett slags kollektivboende. Ett av de mest kända i Sverige är Oikos som finns i Hammarkullen.

I en tid av medialt brus, då många saknar stillheten tror Martin Berntson att klosterlivet kan fungera som en förebild:

– Vi lever i en tid där vi söker oss tillbaka till rötterna. Det ska kännas genuint och hållbart – och få saker är egentligen så genuina och hållbara som klosterlivet. Där lever man enkelt, ofta på vegetarisk kost, brygger sin egen öl, lagar sin egen mat och är i stort sett självförsörjande. Samtidigt kanske vi romantiserar det lite för mycket.

Kontakt:
Martin Berntson, e-post: martin.berntson@lir.gu.se