Kriget mot Ukraina – ett skyttegravskrig med ny teknik
Karaktären på Rysslands krig mot Ukraina har utvecklats till något som kan liknas vid första världskrigets skyttegravskrig – fast med modernare teknik. En utveckling som experter inte hade förväntat sig.
För att skapa en bättre förståelse för hur teknik används i allmänhet, och hur patrullrobotar används i synnerhet, har forskare vid FOI analyserat hur Ryssland använt sig av patrullroboten Lancet-3. Första gången Ryssland använde sig av patrullroboten Lancet-3 var under den ryska interventionen i inbördeskriget i Syrien.
Att undersöka hur patrullroboten nyttjats av Ryssland i kriget mot Ukraina har inneburit vissa utmaningar.
– Vi har enbart använt öppna källor för vår sammanställning, säger Arvid Carlstedt, forskningsingenjör. Det är ofta pro-ryska konton som publicerat videoklipp med Lancet-3, det medför att vi sällan ser exempel där de misslyckas. Därför måste vi vara försiktiga i vilka slutsatser vi kan dra om hur effektivt systemet är.
Men trots att denna analys hade sina begränsningar så kan man dra vissa indikativa slutsatser om hur Lancet-3 används. Man kan bland annat dra slutsatser om val av mål.
– Där är resultatet tydligt, fortsätter Arvid Carlstedt. I 81 procent av de filmer där vi kan identifiera det tänkta målet så rör det sig om artilleri- eller luftvärnssystem.
Det är kunskap som Försvarsmakten i Sverige har nytta av.
– Det är viktigt att bevaka utvecklingen och användningen av patrullrobotar i Ukraina för att kunna dra så relevanta slutsatser som möjligt, säger Lars Forssell, forskningsledare för patrullrobotar på FOI.
Lancet-3 är en rysk patrullrobot med två uppsättningar korsvingar och elektrisk propellerframdrivning. Den har en stridsdel på cirka tre kilo och en flygtid på uppskattningsvis 40 minuter. Lancet-3 finns med både konventionell stridsdel (splitter), en termobarisk stridsdel (brand) och en stridsdel med riktat sprängverkan (RSV).