Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet
Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.
Listan nedan uppdateras löpande. Du hitter den senaste versionen av listan på su.se/hittaexperten
Beslutsfattande och beredskap
Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum (SRC) samt programchef vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga vetenskapsakademin.
Forskningsfokus: Politik, finans och beslutsfattande i samband med globala miljörisker och kriser, särskilt klimatfrågan. Forskar även om hur AI har ändrat förutsättningarna för klimatdesinformation på nätet.
Kontakt: victor.galaz@su.se, 08-674 70 83
Läs mer om Victor Galaz forskning
Fernando Jaramillo, docent i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi, även knuten till Bolincentret för klimatforskning.
Ingår i en expertgrupp som tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tittar på vilka risker som kan identifieras i Sverige kopplat till klimatförändringarna (vattenbrist, gifter grundvattnet, hälsorisker kopplat till temperaturhöjningar, hot mot jordbruk och skogar med mera)
Forskningsfokus: risker kopplade till klimatförändringar, vattenförsörjning globalt och lokalt, hållbar vattenförvaltning
Kontakt: fernando.jaramillo@natgeo.su.se
Läs mer om Fernando Jaramillos forskning
Hur ska vi fatta beslut kring potentiella katastrofer?
Orri Stefánsson, professor i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen
Forskningsfokus: att fatta beslut, välja väg, i situationer av extrem osäkerhet, eller i situationer där man misstänker att resultatet av ens handlingar (eller passivitet) kan vara katastrofala.
Kontakt: orri.stefansson@philosophy.su.se
Läs mer om Orri Stefánssons forskning
Läs mer om Orri Stefánsson på KAW
Läs mer om Orri Stefánsson forskningsprojekt
Samhällsplanering
Hur väl står EU rustat för kriser och katastrofer?
Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen.
Forskningsfokus: EU:s säkerhets- och beredskapspolitik
Kontakt: ulrika.morth@statsvet.su.se
Läs mer om Ulrika Mörths forskning
Harko (Henricus) Verhagen, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Ingår i en expertgrupp för modellering (SEMAFOR), initierad av Folkhälsomyndigheten och finansierad av MSB i syfte att skapa förutsättningar för effektivt samarbete kring modellering under nästa kris.
Forskningsfokus: hur simuleringar av mänskligt beteende i kriser fungerar.
Kontakt: verhagen@dsv.su.se
Läs mer om Harko Verhagens forskning
Hur kan vi stärka samhällets motståndskraft när katastrofen slår till?
Mark Rhinard, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Forskningsfokus: lokalsamhällens sårbarhet vid katastrofer, internationellt samarbete kring komplexa säkerhetshot, EU:s politik samt det europeiska samarbetet om inre säkerhet. Samhällets motståndskraft mot katastrofer.
Kontakt: mark.rhinard@ekohist.su.se , 076-208 13 95
Läs mer om Mark Rhinards forskning
Thomas Borén, professor i geografi, särskilt kulturgeografi, vid Kulturgeografiska institutionen
Forskningsfokus: samhällsplanering, urban planering, kommunal och regional planering. Urban utveckling med ett särskilt intresse för utvecklingsstrategier, urbana beslutsfattare och kulturen och kulturproducenternas roll.
Kontakt: thomas.boren@humangeo.su.se
Telefon: 070 635 72 60
Läs mer om Thomas Boréns forskning
Livsmedelsförsörjning
Line Gordon, professor i hållbarhetsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum.
Forskningsfokus: hållbara och robusta system för matproduktion och matkonsumtion. Där ingår hur mänskligheten kan utveckla och trygga livsmedelsförsörjning för ett växande antal människor på jorden och hur man kan försöka att undvika kriser.
Kontakt: line.gordon@su.se; 073-707 85 29
Läs mer on Line Gordons forskning
Matilda Baraibar, docent i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Forskningsfokus: matsäkerhetsfrågor, jordbruksglobalisering, politisk ekonomi runt livsmedelssystem både nu och genom historien, ekonomiska konsekvenser av till exempel pandemier för matproducenter och matkonsumenter.
Kontakt: matilda.baraibar@ekohist.su.se, 070-428 76 99
Läs mer om Matilda Baraibars forskning
Ulf Jansson, universitetslektor i geografi, särskilt kulturgeografi, vid Kulturgeografiska institutionen
Forskningsfokus: historisk geografi, landskap, jordbruksfrågor, beredskapsplanering, livsmedelsberedskap, självförsörjning
Kontakt: ulf.jansson@humangeo.su.se
Läs mer om Ulf Janssons forskning
Energifrågor
Afzal Siddiqui, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap
Forskningsfokus: energipolitik, skiftet till förnybar energi, regleringsmekanismer som hanterar miljömässiga och ekonomiska mål, hur snabba energipolicyer kan påverka krissituationen i Europa.
Kontakt: asiddiq@dsv.su.se; 08-16 13 85
Läs mer om Afzal Siddiquis forskning
Gifter i miljön
Vad krävs för en mer hållbar och giftfri miljö?
Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Institutionen för miljövetenskap
Forskningsfokus: att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU när det gäller kemikalier, särskilt hur vetenskap används för beslut om riskhantering. Kemikaliestrategier. Chrisina Rudén har tjänstgjort som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Kontakt: christina.ruden@aces.su.se , 070-493 31 01
Läs mer om Christina Rudéns forskning
Omvärldsanalys, fiskekollaps
Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum
Fokus: Risken för fiskekollaps i Östersjön och en nära förestående katastrof för fiskesektorn och de samhällen som drar nytta av fisket. Hur miljöpolitiska mål tas fram. Hur de omsätts till beslut och hur beslut genomförs och följs upp. Samspelet mellan miljöpolitik och andra politikområden, som fiske. Samspelet mellan ekonomi, naturresurser, människan och miljön. Samspelet mellan EU-nivån, den regionala nivån och den nationella nivån.
Kontakt: charles.berkow@su.se , 08-16 31 50
Läs mer om Charles Berkows arbete
Vattensäkerhet, översvämningar, torka
Gia Destouni, professor i hydrologi vid Institutionen för naturgeografi
Forskningsfokus: beredskap när det gäller vattenfrågor lokalt, regionalt och globalt, kopplat till dricksvatten, översvämningar, torka, spridning av föroreningar och smittsamma sjukdomar med mera. Digital vattenövervakning i staden.
Kontakt: georgia.destouni@natgeo.su.se
Läs mer om Gia Destounis forskning
Lan Wang-Erlandsson, forskare i hållbarhetsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum.
Forskningsfokus: Hur mänsklig påverkan rubbar globala vattenflöden och hur vattenanvändning kan gestaltas mer hållbart för att minska klimatförändringar och förändringar i vattencykeln.
Kontakt: lan.wang@su.se; 070-403 11 15
Läs mer om Lan Wang-Erlandssons forskning
Extremväder och klimat
Gunilla Svensson, professor vid Meteorologiska institutionen
Forskningsfokus: väder, klimat och klimatförändringar
Kontakt: gunilla@misu.su.se Tel: 08-16 43 37
Läs mer om Gunilla Svenssons forskning
Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap vid Meteorologiska institutionen
Forskningsfokus: globala klimatförändringar, jordens klimatkänslighet för koldioxid, molnprocesser, historiska uppvärmningen, forntida klimat och klimatmodellering. Han har även arbetat med Arktis klimat, extremnederbörd och olika aspekter kring havscirkulationen. IPCC:s klimatrapporter.
Kontakt: thorsten.mauritsen@misu.su.se
Läs mer om Thorsten Mauritsens forskning
Pandemiberedskap
Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut , forskningsledare för Grupp Spetz
Forskningsfokus: läkemedelsutveckling, pandemiberedskap, strategier för utvecklingen av läkemedel som har effekt mot många olika typer av virus för att öka beredskapen mot virus. Ledde projektet ”Fight-nCoV” som utvecklade antiviral behandling mot covid-19.
Kontakt: anna-lena.spetz@su.se
Läs mer om Anna-Lena Spetz forskning
Läs mer om Grupp Spetz arbete
Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Matematiska institutionen
Forskningsfokus: Matematiska modeller för smittspridning. Forskar om smittspridningsmodeller: hur en epidemi breder ut sig, hur stor en epidemi blir och hur slutsatser dras under pågående epidemier.
Kontakt: tom.britton@math.su.se, 070-693 63 14
Läs mer om Tom Brittons forskning
Larm och andra varnande signaler
Elin Franzén, postdoktor i etnolog vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Forskningsfokus: vårt förhållande till och kännedom om varnande ljud i samhället, till exempel ”Hesa Fredrik”.
Kontakt: elin.franzen@etnologi.su.se
Läs mer om Elin Franzéns forskning
Läs mer om forskningen om vårt förhållande till varnande ljud
Försvar och värnplikt
Sanna Strand, forskare inom internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Forskningsfokus: Svensk försvarspolitik, värnplikt i Sverige och Europa, militär rekrytering, militarisering/militarism, psykologiskt försvar.
Kontakt: sanna.strand@ekohist.su.se
Läs mer om Sanna Strands forskning
Psykologiska perspektiv på kris och konflikt
Hur påverkar krig och hot om krig och konflikt den mentala hälsan?
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Psykologiska institutionen
Forskningsfokus: krigets inverkan på den mentala hälsan.
Kontakt: per.carlbring@psychology.su.se, 08-16 39 20
Läs mer om Per Carlbrings forskning
Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer, till exempel inför en pandemi?
Cecilia Stenfors, docent i psykologi vid Psykologiska institutionen
Forskningsfokus: Sambandet mellan mänsklig, miljömässig och planetär hållbarhet och hälsa. Betydelsen av grönområden och grönstruktur för hälsa, ”coping” och resiliens vid kriser, samt miljömässig resiliens. Grönstrukturens/grönområdens olika ekosystemtjänster (inklusive i vår levnadsmiljö), ur hälsoperspektiv och miljö- och klimatperspektiv. Kopplingen mellan naturvistelser och olika aspekter av mental hälsa under coronapandemin.
Kontakt: cecilia.stenfors@psychology.su.se
Läs mer om Cecilia Stenfors forskning
Raver Gültekin, doktorand i psykologi och rättspsykologi vid Psykologiska institutionen
Forskningsfokus: Vittnespsykologi och minnet i rättsliga sammanhang, språkbarriärer i vittnessammanhang
Kontakt: raver.gultekin@psychology.su.se
Läs mer om Raver Gültekins forskning
Cybersäkerhet, cyberattacker och digital brottsbekämpning
Fredrik Blix, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap
Forskningsfokus: informationssäkerhet, cybersäkerhet, cyberattacker, digital hållbarhet och cyberpolicyer.
Kontakt: blix@dsv.su.se, 08-16 49 93
Läs mer om Fredrik Blix forskning
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap
Forskningsfokus: brottsbekämpning med digitala bevis, AI-vapen
Kontakt: stefan.axelsson@dsv.su.se; 08-16 11 33
Läs mer om Stefan Axelssons forskning
Gazmend Huskaj, disputerad vid Institutionen för data- och systemvetenskapinom offensiva cyberoperationer. Nu chef för cybersäkerhet vid Geneva Centre for Security Policy (GCSP). Tidigare underrättelsechef för cyberrelaterade frågor inom Försvarsmakten.
Forskningsfokus: antagonistiska hot, avskräckning, offensiva cyberoperationer, cyberspionage, cybersäkerhet, ekonomisk säkerhet, hotaktörer, statsaktörer, underrättelsetjänst, riskhantering, diplomatiska relationer, policyutveckling och policyanalys.
Kontakt: gazmend.huskaj@dsv.su.se, +41(0)77 205 26 28
Läs mer om Gazmend Huskajs forskning
Kärnvapen, strålning och strålskydd
Andrzej Wojcik, professor i strålningsbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.
(befinner sig i en annan tidszon fram till 30 september så kan vara svår att nå på kort varsel fram till dess)
Forskningsfokus: hälsoeffekter av strålning
Kontakt: andrzej.wojcik@su.se Tel: 08-16 12 17
Läs mer om Andrzej Wojciks forskning
Lovisa Lundholm, forskare i strålningsbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.
Forskningsfokus: hälsoeffekter av strålning
Kontakt: lovisa.lundholm@su.se, Tel: 08-16 41 40
Läs mer om Lovisa Lundholms forskning
Clare Bradshaw, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Forskningsfokus: miljöeffekter av kontamination med radioaktiva isotoper.
Kontakt: clare.bradshaw@su.se, Tel: 08-16 17 37
Läs mer om Clare Bradshaws forskning
Medier och demokrati
Maria Nilsson, docent i journalistik vid Institutionen för mediestudier och forskare med fokus på bildjournalistik.
Forskningsfokus: mediers visualisering av konflikter, bildjournalistik, visuell källkritik och verifiering av bildmaterial i medierna, och etiska frågor kring publicering av bilder från konflikter.
Kontakt: maria.nilsson@ims.su.se, 070-320 21 03
Läs mer om Maria Nilssons forskning
Ester Pollack, professor vid Institutionen för mediestudier
Forskningsfokus: Politiska skandaler, lobbyism, propaganda, desinformation och källkritik. Historiska och kritiska studier av journalistikens samhällsroller och dess betydelse för demokratin. Svenska mediers rapportering om Förintelsen under andra världskriget.
Kontakt: ester.pollack@ims.su.se , 070-185 02 59
Läs mer om Ester Pollacks forskning
Lisa Kaati, lektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap
Forskningsfokus: hatbudskap och våldsbejakande extremism på nätet
Kontakt: lisa.kaati@dsv.su.se; 08-16 16 04
Läs mer om Lisa Kaatis forskning
Uttryck för dagens kris- och konflikthot i kulturen
Hur tar sig idén om en förestående kollaps uttryck i kulturen?
Christophe Premat, docent i franska med kulturvetenskaplig inriktning vid Romanska och klassiska institutionen
Forskningsfokus: fransk kulturvetenskap, Kanadastudier, Har under några år intresserat sig för den så kallade kollapsologi-diskursen i den fransktalande världen. Olika uttryck för idén att samhället står inför en kollaps genom bland annat artutrotning, mänsklig överbefolkning, klimatförändringar. Diskurser om kollaps cirkulerar inom olika sfärer av samhället: miljömässiga, ekonomiska, religiösa, utbildningsmässiga, kulturella och politiska, och uttrycks av både forskare, ingenjörer, aktivister, författare och konstnärer.
Kontakt: christophe.premat@su.se 08-16 33 04
Läs mer om Christophe Premats forskning
Hälsa, genus och jämställdhet vid kriser och katastrofer
Signe Svallfors, disputerad i sociologisk demografi vid Institutionen för sociologi
Forskningsfokus: genusbaserat våld under kriser och katastrofer, väpnad konflikt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, attacker mot hälsovård i krig, fredsprocessen i Colombia från ett jämställdhetsperspektiv.
Kontakt: signe.svallfors@sociology.su.se
Läs mer om Signe Svallfors forskning
Barns rädslor i samband med kris
Helena Hörnfeldt, docent i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Forskningsfokus: Kulturella och historiska perspektiv på barns känslor och roller i samband med kris och katastrof
Kontakt: helena.hornfeldt@etnologi.su.se
Läs mer om Helena Hörnfeldts forskning
Historiska och förhistoriska perspektiv på kriser
Hur har mänskliga samhällen hanterat katastrofer genom tiderna, och hur vet vi det?
Aikaterini Glykou, arkeolog, docent vid Institutionen för arkeologi och antikenskultur
Forskningsfokus: katastrofarkeologi, effekterna av klimat- och miljöförändringar på människor och andra djur under hela holocen, mänskliga reaktioner på förändringar i fauna och miljö i förhistorisk tid.
Kontakt: aikaterini.glykou@arklab.su.se
Läs mer om Aikaterini Glykous forskning
Läs mer om Aikaterini Glykous kurs i katastrofarkeologi
Dag Retsö, docent i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Forskningsfokus: klimathistoria och dess effekter på samhället, översvämningar under 500 år.
Kontakt: dag.retso@ekohist.su.se
Läs mer om Dag Retsös forskning
Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Forskningsfokus: Förändringar i matkultur och näringsfång under långa tidsförlopp. Hur tidiga mänskliga samhällen reagerade på naturkatastrofer genom att förändra sin försörjning och sin kultur för att skapa nya levnadssätt i skadade ekosystem. Långsiktiga kulturella reaktioner på stora naturkatastrofer, överlevnad, anpassning och återhämtning.
Kontakt: sven.isaksson@arklab.su.se
Läs mer om Sven Isakssons forskning
Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: Svensk, nordisk och transatlantisk försvars- och säkerhetspolitik
Kontakt: magnus.petersson@ekohist.su.se Tel: 08-163162 (koppling till mobil)
Läs mer om Magnus Peterssons forskning
Johnny Wijk, professor i historia vid Historiska institutionen
Forskningsfokus: ransonering och illegal handeln i Sverige under andra världskriget, idrottens betydelse under andra världskriget, bland annat hur idrotten under beredskapstiden fick en ny samhällsroll i den allmänna krispolitiken där samhällssolidaritet, konsensus mellan befolkningsgrupperna och civil beredskap var honnörsord.
Kontakt: johnny.wijk@historia.su.se
Läs mer om Johnny Wijks forskning
Fia Cottrell-Sundevall, docent vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer Stockholms universitet.
Forskningsfokus: historiska perspektiv på svenska försvarets personalförsörjning från slutet av 1800-talet till idag, inklusive värnplikt, frivilliga försvarsorganisationers verksamhet samt arbetsdelning mellan kvinnor och män.
Kontakt: fia.sundevall@ekohist.su.se
Läs mer om Fia Cottrell-Sundevalls forskning
Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Historiska institutionen, även knuten till Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet.
Forskningsfokus: klimatförändringar och extremväder under historisk tid, hungersnöd, pandemier
Epost: fredrik.c.l@historia.su.se
Läs om Fredrik Charpentier Ljungqvists forskning
Mats Burström, professor i arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Forskningsfokus: Hur människor på flykt hanterar föremål de inte kan ta med sig och vilken minnesfunktion dessa har i efterhand. Har bland annat forskat om föremål gömda i jorden i Estland under sovjetisk ockupation.
Kontakt: mats.burstrom@ark.su.se Tel: 070-204 09 16
Läs mer om Mats Burströms forskning
Framtida generationer
Hur påverkar dagens kriser yngre generationer?
Anders Parment, lektor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen
Forskningsfokus: hur olika generationer beter sig och vilka värderingar de har.
Kontakt: anders.parment@sbs.su.se, 070-513 03 63
Läs mer om Anders Parments forskning
Expertlista från Bolincentret för klimatforskning
Hitta alla våra expertlistor på: www.su.se/hittaexperten