Krock mellan anställda och ledning när Arbetsförmedlingen bytte filosofi

Arbetsförmedlingen skulle bli en modern myndighet och införde ett nytt sätt att styra verksamheten. Genom observationer på plats har forskare vid Linköpings och Lunds universitet undersökt vad som verkligen hände. Resultatet visar på en tydlig krock mellan ledningens visioner och de vanliga arbetsförmedlarna.

–Det som förvånar oss är den ifrågasättande kulturen på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlarna beskrev det ungefär som att de och ledningen befann sig i olika världar, säger Ida Seing från Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

2014 startade Arbetsförmedlingen det som döptes till ”Förnyelseresan”. Den byggde på ett konsultförslag som hämtade sin inspiration från det privata näringslivet. Modellen kallades ”självledarskap” och innebar att anställda mer skulle leda sig själva i arbetet oberoende av sin chef. Men det stannade inte vid det. Även arbetssökande skulle i högre grad själva sköta sina egna ärenden genom digitala verktyg. Principen var förskjutning av ansvar från chef till enskild arbetsförmedlare och från arbetsförmedlare till arbetssökande.

Ida Seing och Håkan Johansson vid Lunds universitet har nu undersökt vad som hände under förändringsfasen. Under 2017 fick forskargruppen komma bakom kulisserna på Arbetsförmedlingen. De var med på interna möten, de skuggade arbetsförmedlare i arbetet och gjorde 43 intervjuer med arbetsförmedlare och lokala chefer.

Studien, som publiceras i tidskriften Sociologisk forskning, ingår i ett femårigt projekt där både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan undersökts ur olika aspekter.

Slutsatsen är att medan Arbetsförmedlingens chefer i stort sett accepterade det förändrade arbetssättet fanns det olika grad av motstånd hos handläggarna. Reaktionen berodde dels på hur väl förändringen passade ens personlighet, dels på hur man såg på sin yrkesroll. Yngre anpassade sig också mer än äldre.

Motståndet yttrade sig i skämt och sarkasmer, men också mer aktivt. En arbetsförmedlare som tyckte att det var för många möten sade rent ut till cheferna att hon tänkte använda sitt självledarskap till att strunta i mötet hon kallats till.

Intervjuerna visar att arbetsförmedlarna känner stort engagemang. Att följa en arbetssökande eller hjälpa en arbetsgivare ger dem mening i arbetet. När alltmer av ansvaret flyttades till de arbetssökande själva kände de att deras yrkesroll ifrågasattes. De menade också att förändringen var dålig för personer som redan är utsatta.

Enligt Ida Seing var skillnaden stor jämfört med när Försäkringskassan gick igenom en liknande organisationsförändring några år tidigare. Där var de anställda mer följsamma och det ingick i självbilden att vara ”förändringsbenägen”.

Forskarnas slutsats är att arbetsförmedlarna är en grupp med stark yrkesidentitet, trots att de inte har någon gemensam yrkesutbildning. Den gör att de inte fogligt anpassar sig till det ledningen säger. När det kom till kritan visade det sig även att inte ens de lokala cheferna riktigt visste hur de skulle omsätta den nya ledningsfilosofin i praktiken. Även om alla måste förhålla sig till den riskerar den att förbli tomt prat, säger Ida Seing.

Forskningen har finansierats via Riksbankens Jubileumsfond under ledning av professor Kerstin Jacobsson, Göteborgs universitet.

Kontakt: Ida Seing 013-28 25 05; ida.seing@liu.se

Artiklar: Johansson, H. & I. Seing (2022) Practising empty talk: Compliance and resistance to normative control among caseworkers in the Swedish Public Employment Service, Sociologisk forskning, 59(3), 299-319. Doi: 10.37062/SF.59.23963

Wallinder, Y., & Seing, I. (2022). When the Client Becomes Her Own Caseworker: Dislocation of Responsibility through Digital Self-Support in the Swedish Public Employment . Sozialer Fortschritt, 71(6/7), 405–423. https://doi.org/10.3790/sfo.71…