Kronisk hosta kan vara ärftligt
Kronisk hosta är bland de vanligaste sökorsakerna i sjukvården och den grupp som drabbas mest är medelålders kvinnor. Nya studier vid Uppsala universitet visar också att detta tillstånd tycks vara ett ärftligt fenomen. Studierna har publicerats i ERJ Open Research och PLOS ONE.
– Över tio procent av befolkningen har kronisk hosta, och det har visat sig kunna ge flera negativa konsekvenser: nedsatt livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och röstbesvär. I dagsläget har vi otillräcklig kunskap om vad som orsakar hosta och hur den behandlas på bästa sätt, säger Össur Ingi Emilsson som är docent inom lung-, allergi- och sömnforskning vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Två nyligen publicerade studier från institutionen har undersökt både hur hosta hanteras i svensk sjukvård i dagsläget, samt om kronisk hosta kan vara ärftligt.
Den ena studien, baserad på svenska sjukvårdsregisterdata, visade att en till två procent av hela svenska befolkningen sökt vård för kronisk hosta under åren 2016-2018, vanligtvis inom primärvården. Av de som sökt vård verkar majoriteten haft mångårig hosta. Förekomsten är högst bland kvinnor i 40-60-årsåldern, där ungefär 21 000 kvinnor sökte vård för hosta under dessa tre år.
– Kvinnor verkar generellt ha en något mer känslig hostreflex, så gränsen för att hosta onormalt mycket är lägre hos kvinnor än hos män. För mig är det oväntat att bara en till två procent söker hjälp för besvärande hosta när det är mer än tio procent som är drabbade. Det kan till viss del förklaras av att effektiva behandlingar saknas. Omhändertagandet verkade även skilja till viss del mellan olika delar av landet, vilket tyder på att bättre riktlinjer behövs för utredning och behandling av kronisk hosta, säger Össur Ingi Emilsson.
En annan studie från samma forskargrupp har bidragit med en ledtråd till varför vissa individer utvecklar kronisk hosta. Hosta verkar vara ett ärftligt fenomen. I en stor befolkningsstudie i norra Europa på 7 155 föräldrar och deras 8 176 vuxna barn 20 år och äldre, visade det sig att om ena föräldern har haft kronisk torrhosta, är det mer än 50 procent ökad sannolikhet att avkomlingen har kronisk torrhosta. Detta samband var oberoende av så kallade störfaktorer, såsom astma, biologiskt kön och rökning.
– Ett liknande samband sågs för slemhosta, men där hade rökning en större inverkan på förekomsten. Dessa resultat tyder på att det finns en genetisk koppling till kronisk hosta, säger Össur Ingi Emilsson.
Forskargruppen har redan påbörjat en behandlingsstudie för kronisk hosta. Utifrån dessa nya fynd går gruppen nu vidare med studier på genetiska varianter i samarbete med det isländska företaget deCODE genetics som analyserar människans arvsmassa. Där är syftet att kartlägga vilka genetiska varianter som kan kopplas till kronisk hosta.
– Det kan ge en bättre förståelse för uppkomsten av kronisk hosta, vilket i slutändan kan resultera i bättre behandlingar av detta svårbehandlade tillstånd, säger Össur Ingi Emilsson.
Studierna finansieras av Hjärt-lungfonden, Astma- och allergiförbundet, läkemedelsföretaget MSD och Region Uppsala.
Össur Ingi Emilsson et al.; Heritability of cough across two generations: the RHINESSA study; ERJ Open Research, 2024, 00071-2024; DOI: 10.1183/23120541.00071-2024;
Lotta Walz et al.; Characteristics, demographics, and epidemiology of possible chronic cough in Sweden: A nationwide register-based cohort study; PLOS ONE, 2024; DOI: 10.1371/journal.pone.0303804;
För mer information:
Össur Ingi Emilsson, docent inom lung- allergi- och sömnforskning vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, e-post: ossur.emilsson@medsci.uu.se, mobil: 0737 59 96 58.