Kvinnor med förlossningsdepression har ökad risk att avlida

Kvinnor som drabbas av depression under eller efter graviditeten har en förhöjd risk att avlida, både av naturliga och onaturliga orsaker. Det visar en ny studie av förlossningar i Sverige som publicerats i tidskriften BMJ. Risken är störst månaden efter diagnos, men är fortfarande förhöjd så länge som 18 år senare.

Att drabbas av perinatal depression, det vill säga depression under graviditeten eller strax efter förlossningen, innebär en generellt dubblerad risk att avlida av både naturliga och onaturliga orsaker. Högst är risken att dö av onaturliga orsaker. Att kvinnor med perinatal depression begår självmord är sex gånger vanligare än för kvinnor som inte drabbas av denna depression. Riskökningen är störst de första 30 dagarna efter diagnos, men fortfarande 18 år senare kvarstår en förhöjd risk. Det visar en stor kohortstudie som använt data ur det svenska medicinska födelseregistret som omfattar i princip samtliga födslar i Sverige sedan 1973.

Forskarna har analyserat kvinnor som fött levande barn mellan 2001 till och med 2018. I studien ingår över 86 500 kvinnor som diagnostiserats med perinatal depression under graviditeten eller upp till ett år efter förlossningen. Dessa jämfördes med över 865 500 matchande kontroller i samma ålder som födde barn samma år.

– Detta är en kohortstudie som visserligen inte kan bevisa ett orsakssamband, men det är den hittills största och mest omfattande studien som finns på området. Jag tycker att vår studie klart visar att dessa kvinnor har en förhöjd risk att avlida och att detta är en jätteviktig fråga, säger Qing Shen, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet och en av huvudförfattarna till studien.

Störst var risken för de kvinnor som drabbades av depression efter förlossningen, så kallad postpartum depression. Det är något som har visats i tidigare mindre studier och den aktuella studien bekräftar och förstärker den bilden. De kvinnor som diagnostiserades med depression under graviditeten, så kallad antepartum depression, har inte studerats lika mycket och där är kunskapen sedan tidigare lägre. Qing Shen och hennes forskarkollegor kan nu visa att de också har en förhöjd risk att avlida, men den är inte lika hög som för de kvinnor som diagnostiserats med postpartum depression.

När forskarna jämförde risken att avlida för kvinnor med perinatal depression som redan före graviditeten hade haft psykiatriska problem med de som inte hade haft det var risken lika stor för båda grupperna.

– Vår rekommendation är därför att inte avbryta fungerande psykiatrisk behandling under graviditeten, säger Qing Shen.

Kvinnorna som drabbades av perinatal depression var i högre utsträckning födda i Norden, hade kortare utbildning och lägre inkomst än de som inte drabbades.

– En hypotes är att dessa kvinnor inte söker vård eller erbjuds screening efter förlossningen i samma utsträckning vilket gör att deras depression utvecklas och är värre när den väl upptäcks. Vi menar att dessa kvinnor är särskilt utsatta och bör vara i fokus för framtida åtgärder, säger Donghao Lu, docent vid IMM, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

När det kommer till vilka nya åtgärder som behövs, menar Donghao Lu att det mer handlar om att utnyttja det som redan finns bättre.

– I Sverige finns redan mycket bra, som en enkät efter förlossningen för att identifiera symtom på depression. Vi behöver betona vikten av att alla gravida kvinnor erbjuds screening, både före och efter förlossningen, och att de får nödvändig, evidensbaserad vård och stöd, säger Donghao Lu.

Även anhöriga har en viktig roll att spela, menar han.

– Anhöriga måste vara medvetna om att detta är ett allvarligt problem. Sedan behöver de hjälpa den nyblivna mamman, inte bara med det praktiska utan också mentalt. Och hålla koll på hennes emotionella svängningar som kan vara ett tecken på att det håller på att bli ett allvarligt problem, säger Donghao Lu.

Forskningen finansierades av bland annat Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (Forte), Vetenskapsrådet, Karolinska Institutets Strategiska forskningsområdet i epidemiologi och biostatistik (SFOepi) och Isländska forskningsfonden.

Fakta:

Perinatal depression är ganska vanligt och drabbar 10 till 20 procent av alla gravida. Eftersom depressionen drabbar under en känslig tid i livet kan den få allvarliga konsekvenser. Sex till åtta veckor efter förlossningen får alla i Sverige som har fött ett barn fylla i ett formulär som kallas Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS. Med hjälp av formuläret går det att hitta tecken på depression.

Behandling av perinatal depression handlar i första hand om samtalsterapi som till exempel kognitiv beteendeterapi, KBT. Samtalsterapin kan även kombineras med läkemedel.

Källa: Qing Shen, 1177.se

Publikation:

“Perinatal depression and risk of mortality: nationwide, register based study in Sweden”, Naela Hagatulah, Emma Bränn, Anna Sara Oberg, Unnur A Valdimarsdóttir, Qing Shen, Donghao Lu. BMJ, online 11 januari 2024, doi: 10.1136/bmj-2023-075462.

För mer information, kontakta:

Qing Shen, anknuten forskare
Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet
E-post: qing.shen@ki.se
Telefon: +46 70 45 32 99 6

Donghao Lu, docent
Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet
E-post: donghao.lu@ki.se

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.