Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.
– Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger studiens förstaförfattare Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Både födelsetal och fertilitet har minskat stadigt i Sverige under de senaste åren. I den nya populationsbaserade studien har forskarna undersökt sambandet mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021.
– Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid samma institution och studiens sistaförfattare.
Totalt drabbades 3,5 procent av förstföderskorna i studien av svåra komplikationer och var då 12 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Mest påverkade var kvinnor som drabbats av hjärtkomplikationer, brusten livmoder eller svåra psykiska tillstånd, som i bara hälften så stor utsträckning skaffade fler barn jämfört med kvinnor som inte drabbats av svåra komplikationer.
Kvinnor som behövt respiratorvård eller som drabbats av cerebrovaskulär sjukdom som stroke eller hjärnblödning var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kunde kopplas till lägre sannolikhet för fler graviditeter. Forskarna jämförde också med kvinnornas eventuella systrar för att kunna utesluta att sambanden beror på gemensamma familjefaktorer.
– Orsakerna är svåra att spekulera i då det kan bero på flera faktorer, som minskad önskan om fler barn, trauma, infertilitet relaterad till psykiatrisk medicinering eller brist på hälsorådgivning. Bra stöd och uppföljning inom mödravården är därför avgörande för kvinnor som drabbats av allvarlig sjukdom under graviditet eller förlossning, säger Eleni Tsamantioti.
Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, ALF-medel och Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation: “Association of Severe Maternal Morbidity With Subsequent Birth”, Eleni Tsamantioti, Anna Sandström, Charlotte Lindblad Wollmann, Jonathan M Snowden, Neda Razaz, JAMA, online 25 november 2024, doi: 10.1001/jama.2024.20957.
För mer information, kontakta:
Eleni Tsamantioti, doktorand
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: eleni.tsamantioti@ki.se
Neda Razaz, docent
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: neda.razaz@ki.se
Tel: 076-173 9808
