Kvinnors karriärer får stå tillbaka vid anhörigvårdande
Var sjätte kvinna går ner i arbetstid och mer än dubbelt så många kvinnor som män slutar arbeta helt när de vårdar en anhörig. Könsskillnader inom anhörigvården lyfts fram i en ny avhandling av Joana Vicente vid Linnéuniversitetet.
Merparten av Sveriges 1,3 miljoner anhörigvårdare är samtidigt yrkesverksamma. Att ta hand om en närstående går ofta ut över arbetsförmågan, visar Joana Vicentes avhandling i hälsovetenskap, som bygger på forskning knuten till Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA).
– Cirka 40 procent av yrkesverksamma anhöriga upplever en minskad arbetsförmåga till följd av anhörigvårdandet. Var tredje upplever att det är svårt att studera eller göra karriär på grund av anhörigskapet, säger Joana Vicente.
Kvinnors arbetsförmåga påverkas mest
Det är främst kvinnors arbetsförmåga som begränsas av att vårda en anhörig. Var sjätte yrkesverksam kvinna som vårdar, hjälper eller stödjer en familjemedlem eller någon som står dem nära går ner i arbetstid. Mer än dubbelt så många kvinnor som män, sju respektive tre procent, slutar arbeta helt i samband med att de vårdar en närstående, visar en av studierna i avhandlingen.
– En möjlig förklaring är att män generellt har mer flexibel arbetstid och därför kan anpassa schemat bättre efter behov. En annan är att kvinnor är de i familjen som tar på sig ansvaret när behov för anhörigskap uppstår och på grund av det slutar arbeta eller går ner i arbetstid, säger Joana Vicente.
Sådana tillfälliga förändringar kan ge långsiktiga konsekvenser. Att minska arbetsmängden eller sluta arbeta helt ger försämrad ekonomi och kan göra det svårare att återvända till arbetsmarknaden i framtiden.
Skillnader mellan män och kvinnor
Även hur yrkesverksamma män och kvinnor utför anhörigvård skiljer sig, visar avhandlingen. Kvinnor lägger över lag mer tid på vårdande, tar emot mindre hjälp från utomstående, samt upplever anhörigvård som påfrestande i större utsträckning än vad män gör.
– Kvinnors vårdinsats omfattar generellt sett fler områden än männens. Det kan handla om personlig omsorg, kontakt med vården, medicin och behandling, eller att hjälpa vid fysisk aktivitet. Det är vanligare att män bistår med till exempel administrativt och ekonomiskt stöd, förklarar Joana Vicente.
De flesta yrkesverksamma anhörigvårdare lägger mellan en och tio timmar i veckan på vård, även här syns skillnader mellan könen. Kvinnor är överrepresenterade i gruppen som ägnar mest tid åt anhörigvård.
– Resultaten av avhandlingen hjälper oss förstå varför kvinnor är mer benägna att lämna arbetsmarknaden eller gå ner i arbetstid i samband med att de vårdar en anhörig, säger Joana Vicente.
Typ av anhörigvård påverkar arbetsförmågan
Arbetsförmågan påverkas olika beroende på vilken typ av anhörigvård som utförs. Anhöriga till en person med psykisk ohälsa upplever det exempelvis mycket svårare att fortsätta arbeta jämfört med anhöriga till en person med demenssjukdom.
Joana Vicente menar att kunskapen om hur anhörigvård påverkar arbetskapaciteten är viktig för att utforma bättre stöd till den stora gruppen yrkesverksamma anhörigvårdare.
– Tre viktiga faktorer som påverkar upplevelsen av anhörigskapet som svårt och som därmed påverkar arbetsförmågan är huruvida den anhöriga känner psykisk stress, ekonomiska problem samt om den upplever anhörigskapet som tillfredställande eller inte, säger Joana Vicente och tillägger:
– Mer behöver göras för att adressera och motverka könsskillnaderna hos yrkesverksamma anhörigvårdare.
Läs mer
- Joana Vicentes avhandling i hälsovetenskap: ”The work care dilemma – an exploration of working carers’ situation with regards to their health status, gendered patterns of care, supports and the impact of the COVID-19 pandemic
- Linnéuniversitetet forskar om anhörigskap vid Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA).
- Fakta om anhörigvård
Kontakt
Joana Vicente, adjunkt, 0470-70 89 38, joana.vicente@lnu.se