Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling
Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie.
Strålbehandling är ofta nödvändig för att bota eller bromsa en cancer. Även om dagens strålbehandlingar har hög precision påverkas ändå frisk vävnad i eller kring strålfältet. Denna studie pekar mot en tidigare okänd bieffekt av strålbehandling mot den nedre delen av buken.
Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I den aktuella studien har forskare vid Göteborgs universitet kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager, så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.
– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger Sravani Devarakonda, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är studiens försteförfattare.
Vanliga tarmproblem
Bland dem som fått strålbehandling för cancer i exempelvis livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen, många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar, från trängningar, där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet, till väldigt frekventa diarréer, upp till femton gånger eller mer per dag.
Studien baseras på prover från 28 personer, varav 24 canceröverlevare. Fyra av studiepersonerna hade inte fått strålbehandling och fungerade som kontrollgrupp. För den studieperson där det hade gått kortast tid sedan strålbehandlingen hade det gått två år, och som längst hade det alltså gått tjugo år sedan strålbehandlingen avslutades. Medianen var fem år mellan avslutad strålbehandling och tarmbiopsi.
Studien som publiceras i tidskriften eBioMedicine har genomförts i ett brett samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Forskningssamarbetet har letts av Cecilia Bull, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Långvariga förändringar
– Bland våra studiepersoner fanns både patienter som fått traditionell strålbehandling och de som fått den form av strålbehandling som är mer målfokuserad, så kallad IMRT. Vi ser en låggradig inflammation i båda dessa patientgrupper. Skadan på omgivande vävnad kan begränsas av IMRT, men det sker ändå långvariga inflammatoriska förändringar, säger hon.
Nästa steg för forskarna är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.
Redan nu pågår forskning om hur tarmens resistens mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras. I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas, där drygt 300 patienter ingår.
Titel: Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy, https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2023.104691
Kontakt:
Sravani Devarakonda (engelskspråkig), forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0767-63 74 62, e-post sravani.devarakonda@gu.se
Cecilia Bull, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0720-13 72 04, e-post cecilia.bull@gu.se
Bilder: Sravani Devarakonda och Cecilia Bull (foto: Elin Lindström)