Längre tid mellan kalvningarna är bra för vissa mjölkkor, och lantbrukare

En gammal ”sanning” i mjölkproduktionen är att en ko bör kalva var tolfte månad, men i många besättningar kan det finnas goda skäl att vara mer flexibel på den punkten. Att förlänga kalvningsintervallen för en del av korna kan vara en fördel både för dessa djur och för lantbrukaren. Det visar Anna Edvardsson Rasmussen i en ny avhandling från SLU.

Ett kalvningsintervall på 12–13 månader har länge ansetts vara mest ekonomiskt fördelaktigt för mjölkkor. En förlängning av kalvningsintervallet innebär att det går längre tid mellan de påfrestande övergångsperioderna med sinläggning, kalvning och ny laktation (mjölkgivningsperiod), vilket har betydelse både för enskilda kor och för lantbrukare.

Anna Edvardsson Rasmussen har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt möjligheten att tillämpa mer flexibla kalvningsintervall, genom att studera hur mjölkproduktion, djurhälsa och fertilitet påverkas om tiden till nästa kalvning skjuts fram. I studierna förlängdes kalvningsintervallet till 16 månader, och korna följdes under två laktationsperioder.

Anna Edvardsson Rasmussens slutsats är att förlängda kalvningsintervall kan vara en alternativ strategi för högproducerande besättningar, då den bättre utnyttjar de moderna mjölkkornas fruktsamhet och stora potential för mjölkproduktion. Att utöka repertoaren av möjliga skötselrutiner ökar flexibiliteten på dessa mjölkgårdar, t.ex. genom att kapa arbetstoppar, och kan därmed även bidra till en mer uthållig produktion.

Kor med förlängt kalvningsintervall behöll samma mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet under den första laktationen, och ökade mjölkmängden per dag under den andra, jämfört med kor med traditionellt kalvningsintervall. De hade även lägre mjölkproduktion vid sinläggning, vilket är positivt för juverhälsa och djurvälfärd. Dessutom förbättrades kornas fruktsamhet; fler blev dräktiga vid första insemineringen efter kalvning och det behövdes färre inseminationer för att korna skulle bli dräktiga. Hälsoläget var gott och varken sjukdomsfrekvens eller utslagningsfrekvens påverkades.

Studien visar också att ett förlängt kalvningsintervall kan vara särskilt fördelaktigt för vissa kor, t.ex. sådana som producerar mycket mjölk i tidig laktation, eller har haft besvärliga kalvningar.

I vissa besättningar kan det vara mindre motiverat med förlängda kalvningsintervall. Det gäller bland annat de med mindre högavkastande kor, de som satsar på köttproduktion och de som behöver öka antalet djur.

————————————————

Veterinär Anna Edvardsson Rasmussen, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling, Extended voluntary waiting period before first insemination in primiparous dairy cows. Effects on milk production, fertility, and health, den 29 september 2023 vid SLU i Uppsala.

Mer om disputationen och länk till avhandlingen (pdf)
https://www.slu.se/ew-kalender/2023/9/disp-anna-edvardsson-rasmussen/

Mer information

Anna Edvardsson Rasmussen, doktorand
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 28 13, anna.edvardsson.rasmussen@slu.se
https://www.slu.se/cv/anna-edvardsson-rasmussen/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Anna Edvardsson Rasmussen. Foto: Marie Liljeholm

Mjölkkor på SLU:s anläggning Lövsta lantbruksforskning. Foto: Mark Harris