Läslyftet lyfte kunskaperna på högstadiet
IFAU har utvärderat Läslyftet och finner att satsningen har höjt elevernas resultat, framför allt i SO- och NO-ämnena på högstadiet.
Efter fallande resultat i internationella jämförande kunskapsundersökningar som Pisa och PIRLS sjösattes år 2014 ett kompetensutvecklingsprogram för lärare, Läslyftet. Lärare möttes för att diskutera, planera och utvärdera sin undervisning tillsammans med en utbildad handledare. Syftet var att förbättra undervisningen och höja elevernas läs- och skrivförmåga.
Lärare utan didaktisk utbildning påverkades mest
De högstadielärare som deltagit i satsningen menar att de blivit bättre på att utveckla elevernas läs- och skrivfärdigheter och att de oftare använder lässtrategier i sin undervisning. Det var framför allt lärare som saknade didaktisk utbildning i läs- och skrivutveckling som tyckte att de hade förbättrat sig.
Lågstadielärarna skattade redan innan fortbildningen sin förmåga att undervisa i läs- och skrivutveckling högre än lärarna i de högre årskurserna, och Läslyftet verkar inte ha påverkat deras självskattade förmåga.
Liten förbättring i svenska och i SO- och N0-ämnena
Resultaten på det nationella provet i svenska i årskurs 9 förbättrades något bland de elever som gått på skolor där lärarna arbetat med Läslyftet. Effekterna är lite större i de natur- och samhällsvetenskapliga ämnena.
–Effekten i svenska är ganska liten, medan förbättringarna är något större i SO och NO, säger Erica Lindahl som är en av rapportförfattarna. Att Läslyftet förbättrade resultaten mer i SO- och NO-ämnena är i linje med satsningens fokus på att öka elevernas förmåga att läsa sakprosa.
Läslyftet i grundskolan
Rapportförfattarna har jämfört nära 1 000 grundskolor som deltog i Läslyftet mellan läsåren 2015/16 och 2017/18 med skolor som inte deltagit. Dessutom har lärare på 500 skolor följts med årliga enkäter. Idag används Läslyftet inom förskolan, i förskoleklass och på lågstadiet.
Kontakt
IFAU-rapporten 2024:6 ”Leder Läslyftet till bättre skolresultat?” är skriven av Helena Holmlund, Josefin Häggblom och Erica Lindahl vid IFAU. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2024:6. För mer information kontakta erica.lindahl@ifau.uu.se eller josefin.haggblom@ifau.uu.se.