Läsning med fokus på det ”mer-än-mänskliga”

Vad händer när en litteraturvetenskaplig läsning riktar blicken mot skildringar av andra arter än den mänskliga, i romaner som egentligen tycks handla om just människans existens och levnadsvillkor? I en ny avhandling utarbetas en läsart för vår tid; den uppmärksamma läsarten.

Johanna Lindbo är doktorand vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet och hon menar att ett uppmärksamt läsande kan hjälpa oss att förstå vårt sammanhang på ett djupare men också mer inkluderande plan.

– Det är ett sätt att läsa berättelser på som synliggör otaliga relationer mellan subjekt, landskap och naturfenomen, där inte bara det antropocentriska perspektivet tillåts styra hur världen gestaltas, säger Johanna Lindbo.

I avhandlingen visar hon att det är möjligt att finna fler lager av berättande och berättelser i litteratur som tidigare lästs utifrån perspektiv på människan och de frågor och angelägenheter som är kopplade till vår art.

– Genom att uppmärksamma skildringar av naturfenomen som växter, hav och berg går det att visa hur dessa bidrar till nya betydelseskikt och etiska anrop i berättelserna.

Metaforanalysen som metod

Johanna Lindbo har eftersträvat ett slags kreativitet i läsandet genom att aktivt rikta uppmärksamheten mot det ”mer-än-mänskliga” och vara lyhörd inför de associationer och bilder som de olika litterära verkens språkbruk ger upphov till.

– Vad som händer är att romanerna vecklas upp och visar sig bestå av fler lager av berättande som knyter samman de mänskliga historierna med andra berättelser. Dessa berättelser kan till exempel handla om jordens geologiska tillblivelse och växters livscykel samtidigt som de exempelvis gestaltar ett barns sökande efter trygghet i ett främmande land eller en skeppsbruten mans kamp för överlevnad.

Redan från början insåg hon hur viktig metaforanalysen som metod skulle komma att bli i avhandlingsarbetet. Hon upptäckte även tidigt hur besläktade flera av de romaner hon undersökte visade sig vara i fråga om hur det hon kallar för det ”mer-än-mänskliga” gestaltas; med hjälp av metaforiska bildspråk som bygger på sinnesintryck.

– Sedan är det alltid lite förbluffande men också välkommet när en roman sätter spjärn mot det teoretiska ramverket. Det blir ett prov på litteraturens rika komplexitet och en anledning för att reflektera självkritiskt över de metodologiska och teoretiska ingångarna som valts.

Avhandlingen koncentrerar sig på svensk prosa, skriven under andra hälften av 1900-talet, och författare som exempelvis Stig Dagerman, Birgitta Trotzig, Mare Kandre och Sara Stridsberg.

Johanna Lindbo hoppas att den kan vara en liten pusselbit för att förstå vad det innebär att vara av världen och att problematisera och omvärdera vilka berättelser som anses vara värda att lyssna till.

– Jag hoppas att min avhandling inspirerar till att läsa litteratur med en ny blick där bland annat sinnlighet och det mer-än-mänskliga kan generera nytt intresse och lust för litteratur som tidigare har lästs utifrån fokus på människan.

Avhandlingen Den sinnliga uppmärksamheten. Materiellt ekokritiska läsningar av svensk prosa från antropocen försvaras vid en disputation den 9 juni klockan 13.15, i sal C350, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Länkt till avhandlingen: https://hdl.handle.net/2077/75267

Kontakt:
Johanna Lindbo, tel: 0730-301 830, e-post: johanna.lindbo@lir.gu.se

För pressbild kontakta johanna.hillgren@gu.se